Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - broder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
broder — 85 — broyer
~3 gam. spansk stövel tortyrredskap.
3. sko i antika komedien: chausser le ~ författa (spela) komedi,
brod||er
I. tr
1. sticka, brodera; ~ au crochet virka.
2. fig. utbrodera, utveckla, isht i musik.
I. itr o. absol
1. sticka, brodera.
2. skarva; ’brodera’, isht mus.
III. rfl förses med broderi,
-erie f
1. stick|eri, ning, broderi.
2. utsmyckning, utbrodering; mus. fioriturer.
-eur, -euse
I. s o. a [en] som broderar, brod|ör, -ös.
II. f broderingsmaskin.
-oir m
1. liten bobin.
2. galonvävstol,
bro||ie f lin-, hamp|bråka.
-iement o.
-iment m
1. brytning, krossning; bràkning av lin.
2. rivning: ~ de couleurs.
brom||ate m kem. bromsyresalt.
-e (1) m kem. brom.
brome (2) m bot. lösta,
brom||ique a kem. brom-.
-ural m bromural.
-ure m, bromförbindelse.
bronche f luftrör[sgren], vanl. pl. bronker.
bronch||ement m snavande.
-er itr
1. snubbla, snava; lig. begå ett felsteg; il n’y a si bon cheval qui ne -e den bäste kan fela.
2. röra sig, ändra ställning; äv. fig. sans ~ utan att blinka, utan att tveka,
bronch||i|al [fjal] (pl. -aux) o.
-ique a luftrörs-, bronkitisk.
-ite f läk. luftrörskatarr, bronkit,
-itique a behäftad med bronkit,
-orrée [-fcore] f slembildning genom luftrörskatarr,
-otomie [-ko-] f luftrörsoperation.
brond||ir itr surra,
-issement m snurras surr[ande],
bronz||age m bronsering.
-e m brons [-arbete]; fig. un cœur de ~ ett hjärta av sten.
-er
I. tr
1. bronsera.
2. bronsei. bnin|färga, bronsera.
3. fig. förhärda.
II. rfl bronseras; fig. förhärdas.
-eur o.
-ier m bronsarbetare; fabrikant av bronsarbeten,
broquart m = hrocard (1).
broque m = brocoli.
broqu||eteur m skördeman som lastar pä kärvarna,
-ette f tapetnubb.
bross||age m borstning,
-e f
1. borste: ~ à dents tandborste, F mustasch; cheveux en ~ kortklippt ( stubbigt) här.
2. pensel.
3. hårtofs på vissa djurs ben.
4. småskog som skydd för plantering,
-ée f
1. borstning.
2. F avbasning.
-er
I. tr
1. borsta, rykta; skura.
2. F klå, äv. i spel.
3. måla ihop; skissera.
II. itr stryka fram genom skogen.
III. rfl borstas; fig. se ~ le ventre svälta, bli lottlös~
-erie f borstbinderi, borst-. pensel|fabrik, handel med borstar o. d.
-eur m borstare, spec. mil. kalfaktor,
-ier m borst|bindare, -handlare,
brou m
1. grönt nöt- el. mandelskal; ~ de noix nötskalslikör.
2. brunfärg av nötskal,
brouet m kraftsoppa: ~ noir spartanernas svartsoppa,
brouett||e f skott-, drag|kärra,
-ée f en skottkärra full.
-er tr frakta i skottkärra.
-eur o.
-ier m en som drar el. skjuter skottkärra,
brougham [-flram, eng. ] m slags vagn brougham.
brouhaha m sorl, larm.
brouill||age m
1. hopräfsning av ogräs.
2. geol. förkastning,
-amini m oreda, villervalla,
-ard
I. m
1. dinmia.
2. fig. oklarhet, dunkel: être dans les ~s vara omtöcknad [ av vin]; je n’y vois que du ~ jag begriper ingenting.
3. kladd, journal.
II. a i papier ~ sug-, läsk|papper,
-asse f F fallande dimma,
-asser itr dugga,
-e f osämja, brytning,
-ement m förvirring,
-er
I. tr
1. röra ihop, grumla, förvirra; jfr serrure; œufs -és äggröra; les cartes blanda korten, äv. stifta ofrid.
2. göra osams, åstadkomma brytning mellan; fig. F être -é avec les chiffres ej förstå sig på siffror.
II. rfl
1. hopröras, förvirras, komma i oordning.
2. bli osams; fig. se ~ avec la justice råka i klammeri med rättvisan.
3. om vädret mulna,
-erie f = brouille.
-on, -ne
I. a o. s orostiftande, grälaktig [person], bråkmak|are, -erska; virrig [person].
II. m koncept,
-onner tr skriva som koncept.
brou||ir tr om solen förbränna,
-issure f förbränning av sol el. frost,
brouss||aille f vanl. pl. snår, buskar; fig. trassel, svårigheter: les ~s de la philologie, sourcils en ~ buskiga ögonbryn,
-aill|eux, -euse a busk[akt]ig.
-e f buskbeväxt hed.
-er itr gå och ströva [omkring] i skog[en],
brouss||in m knöl på träd, masur.
-ure f rost pä säd.
brout m skott, brodd,
-ant a betande, isht om rådjur, hjort,
-ement m
1. [av-] betande.
2. tekn. ojämn graver ing.
-er
I. tr
1. avbeta.
2. kvista.
II. itr
1. beta.
2. om gravering ta ojämnt,
-ille f vanl. pl. kvist, ris; fig. småsak,
-ure f avbetade kvistar,
broy||age m = broiement.
-er tr
1. krossa, riva, söndersmula, äv. fig.; ~ des couleurs riva färg; fig. ~ du noir vara svårmodig.
2. bråka: ~ du lin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
