Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - déclancher ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
déclancher — 185 — décomposition
med starkt patos.
II. itr uttala sig skarpt (contre mot),
déclancher tr = déclencher,
déclar||at|if, -ive a jur. förklarande,
-ation f
1. framställning, förklaring: ~ d’amour kärleksförklaring.
2. öppet tillkännagivande, deklaration: ~ en (de) douane tulldeklaration; ~ de domicile bostadsuppgift,
-atoire a jur. = -atif.
-er
I. tr framställa, [öppet] tillkännagiva, förklara, uppgiva; hand. deklarera; ~ son amour; ~ la guerre förklara krig; je -e que. je ne le connais pas jag bedyrar, att jag ej känner honom; avez-vous qc à ~? har ni ngt tullpliktigt ( att förtulla) ? ~ ses complices uppgiva sina medbrottslingar; ~ qn coupable förklara ngn skyldig.
II. rfl
1. förklara sig, uppgiva sig; se ~ coupable; se ~ pour qn ställa sig på ngns sida; se ~ le disciple de qn uppgiva sig vara ngns lärjunge.
2. visa sig, framträda: l‘hiver se -e; la maladie s’est -ée sjukdomen har brutit ut.
déclass||é, ~e (pp) a o. s avsigkommen [person],
-ement m
1. nedflyttning i lägre klass; utrangering.
2. upphörande av ståndsskillnad,
-er
I. tr
1. stryka ur en klass, nedflytta i lägre klass, utrangera; ~ un marin stryka en sjöbeväring ur rullorna.
2. ge lägre [samhälls]ställning åt, nedsätta.
II. rfl
1. utträda ur sin klass (miljö).
2. jv. resa i oriktig klass,
déclench||ement m avlyftande av spärrhake; f rånkoppling; lösgörande, igångsättande, äv. fig.
-er
I. tr
1. avlyfta klinka el. spärr från: ~ une porte.
2. fig. sätta i gång, släppa lös; ~ une attaque.
II. rfl
1. avkopplas.
2. fig. sättas i gång, brista lös.
déclic m spärrhake,
déclimater tr vänja vid annat klimat; fig, vänja vid andra förhållanden,
déclin m nedgång, avtagande: le ~ du jour skymningen; le ~ du talent,
déclin||able a gram. som kan deklineras, deklinerbar.
-aison f
1. astr. deklination.
2. fys. missvisning.
3. gram. nominalböjning, deklination,
-ant a avvikande; avtagande.
-ateur m missvisningskompass, deklinatorium.
-ation f avtagande, förfall; lutning,
-atoire
I. a jur. jävande.
II. m
1. jur. jäv.
2. = -ateur.
-er
I. itr
1. astr. avvika från ekvatorn.
2. fys. missvisa, deklinera.
3. sjunka, avtaga: le jour -e, ses forces -ent.
II. tr
1. avböja; jur. jäva; ~ un honneur avböja en hedersbevisning.
2. gram. deklinera; fig. ~ son nom (sa qualité) säga vem man är.
III. rfl deklineras.
décliqu||er tr lossa spärrhake på.
-eter tr lossa spärrhake på hjul i ur.
décliv||e a sluttande,
-er itr slutta,
-ité f sluttning,
déclore (som clore) tr borttaga stängsel omkring.
déclouer tr borttaga spikar från, slå upp låda; arg. lösa ut från pantlånekontor.
décoch||ement m avskjutande av pil.
-er tr avskjuta, utslunga från båge o. d.; fig. ~ une épigramme.
décoc||té m dekokt.
-tion f
1. avkokning.
2. = décocté.
décoiffer
I. tr
1. Ж ta av huvudbonad (el. hårklädsel) på.
2. fig. ta bort det översta av; ~ une bouteille ta kapseln av (f tömma) en flaska; äv. ~ qn d’une idée ta ur ngn en idé.
3. rufsa till.
II. rfl
1. ta av sig sin huvudbonad.
2. rufsâ till håret [på sig].
décoincer tr lossa kil[ar] från.
décolérer itr stilla sin vrede, lugna sig.
décollage m
1. bort|tagande, -fallande av lim.
2. flyg. uppstigning,
décollation f halshuggning,
décoll||ement m lossande av limning,
-er (1)
I. tr lossa i limningen; fig. [ åt]skilja.
II. itr
1. lossna i limningen.
2. flyg. lyfta.
3. F gå sin väg; skiljas.
III. rfl
1. = II. 1
2. F se ~ de gå ifrån; pp.
-é om öra utstående,
décoller (2) tr halshugga,
décollet||age m
1. urring|ande, ning.
2. agr. toppande av plantor,
-é (pp) m urringning, dekolleté.
-er
I. tr
1. kläda i låghalsad klänning: ~ une jeune fille.
2. urringa: corsage -é urringat liv; fig. propos -és slipprigt tal.
II. rfl kläda sig låghalsad.
décolor||ant a o. m avfärgande, blekande [ämne],
-ation f avfärgning, urblekning.
-er
I. tr avfärga, urbleka.
II. rfl förlora färgen, blek|as, -na.
décombr||er tr avrö[d]ja; äv. fig.
-es mpl spillror, ruiner av hus o. d.
décommander tr avbeställa, kontramandera.
décompléter tr göra ofullständig,
décompos||able a som kan upplösas,
-ant a upplösande; sönderdelande,
-er
I. tr
1. upplösa, sönderdela; fig. visage -é de douleur ett av sorg förstört ansikte; ~ une idée analysera en tanke.
2. desorganisera organisica ämnen.
3. typ. lägga av.
II. rfl upplösas, sönderfalla; ruttna,
-ition f
1. upplösning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
