- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
189

(1963) [MARC] Author: Johan Vising - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - défendeur ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

défendeur — 189 — déflagration

        -eur, -eresse m o. f jur. svarande [part],

        -re

        I. tr

                1. försvara, värna: ~ une place, ~ ses intérêts; ~ [la cause de] qn tala till ngns försvar; à son corps -ant i nödvärn, nödd och tvungen.

                2. förbjuda: ~ le vin à un malade; jfr porte (1) 2.

        II. absol jur. svara.

        III. rfl

                1. försvara sig, motstå: se ~ des séductions motstå frestelserna; spec. cheval qui se défend istadig häst.

                2. vägra, undandraga sig, akta sig (de för), [söka] låta bli: se ~ de jouer vägra att spela; se ~ de pleurer [ söka] låta bli att gråta; ne pouvoir se ~ de faire qc inte kunna låta bli att göra ngt.

                3. neka (de till): se ~ d’avoir fait qc neka [ till] att ha gjort ngt.

                4. neka sig: se ~ le vin.

défen||[d]s m skog. fridlysning: bois en ~ skog dit ej djur få släppas

        -se f

                1. försvar, värn: ~ locale hemvärn; ~ personnelle (légitime) nödvärn, självförsvar; être de ~ kunna utstå en belägring.

                2. försvarsmedel; spec.zo. bete, huggtand; pl. ~s mil. försvarsverk.

                3. jun försvars|tal, -skrift; äv. svarandepart.

                4. sjö. frihult, fender[t].

                5. skog. bois en ~ vuxen skog som tål betesdjur.

                6. förbud: ~ de fumer rökning förbjuden anslag,

        -seur m

                1. försvarare.

                2. försvarsadvokat,

        -s|if, -ive

        I. a skydds-, försvars-.

        II. f försvarsställning, avvärjande hållning: se tenir sur la ~ hålla sig på defensiven.

déféquer tr kem. klara,

défér||ence f aktning, hänsynsfullhet.

        -ent

        I. a

                1. som leder vätska: canal ~

                2. aktningsfull.

        II. m graveringsmärke på mynt.

        -er

        I. tr

                1. jur. hänvisa, ålägga: ~ une cause à une cour hänvisa ett mål till en domstol; ~ le serment à qn ålägga ngn edgång.

                2. angiva: ~ un criminel angiva en brottsling.

                3. tillerkänna, förläna: ~ des honneurs à qn tillerkänna ngn hedersbetygelser.

        II. itr visa hänsyn, giva efter (à qn för ngn),

déferler

        I. tr sjö. om segel utspänna.

        II. tr om vågor bryta sig, bränna; äv. fig.

déferr||age o.

        -ement m borttagande av järnbeslag,

        -er

        I. tr

                1. borttaga järnbeslag från; ~ un cheval ta skorna av en häst; ~ un forçat befria en brottsling från bojor.

                2. fig. bringa ur fattningen.

        II. rfl

                1. om häst tappa skorna.

                2. fig. bringas ur fattningen,

        -ure f borttagande el. förlorande av järnbeslag (av hästskor),

défervescence f minskning av jäsning,

défet m vanl. pl. typ. defektblad.

défeuill||age m avlövande,

        -aison f lövfällning.

        -er

        I. tr avlöva.

        II. rfl avlövas.

défi m

                1. trots: mettre qn au ~ de faire qc trotsa ngn att kunna göra ngt.

                2. utmaning; porter un ~ à qn utmana ngn.

        -ance f misstro[ende]: ~ de soi-méme brist på självförtroende,

        -ancer tr bryta förlovningen med el. mellan,

        -ant a misstrogen,

défibr||age m borttagande av fibrer,

        -er tr befria från fibrer,

déficeler tr borttaga snöre från, taga upp: ~ un paquet.

déficit [-t] m kassabrist, balans,

        -aire a som visar brist,

défi|er

        I. tr

                1. trotsa, misstro ngns förmåga: ~ qn de deviner une énigme trotsa ngn att kunna gissa en gåta; ~ la mort; je vous en -e det tror jag inte ni kan.

                2. utmana: ~ qn aux échecs utmana ngn på ett parti schack.

        II. rfl

                1. utmana varandra.

                2. misstro [de qn, de qc ngn, ngt].

                3. ana: je me -ais de ce qui arriverait jag anade vad som skulle hända,

défiger tr göra flytande, mjuka upp; äv. fig.

défigurer tr vanställa; äv. fig.

défil||ade f

                1. mil. [ flott]defilering.

                2. fig. F serie av dödsfall,

        -age m upprispning av tyg, isht vid beredning av pappersmassa.

         m

                1. [berg]pass.

                2. mil. förbimarsch, defilering.

        -ement m mil. = -é 2; äv. defilering av fältverk.

        -er

        I. tr

                1. [bort]taga tråden från (un collier).

                2. fig. ~ son chapelet läsa på sitt radband, F haspla ur sig allt vad man vet.

                3. mil. defilera: ~ des troupes förlägga trupper i skydd av defilering.

        II. itr mil. defilera.

        III. rfl

                1. förlora tråden: le chapelet se -e radbandet går isär, fig. den ene efter den andre går bort ( dör).

                2. mil. skydda sig genom defilering.

                3. F ta till flykten.

        -ochage m upprispande av tyg.

        -ocher tr repa upp tyg.

défin||ir tr

                1. filos. definiera.

                2. bestämma, begränsa, fastställa: les conciles -issent les dogmes koncilierna fastställa dogmerna; gram. article -i bestämda artikeln; passé -i perfekt med bestämd, begränsad bet.

        -issable a som kan definieras (bestämmas),

        -it|if, -ive

        I. a avgjord, slutgiltig.

        II. f i en ~ive slutligen, i sista instans,

        -ition f

                1. filos, definition.

                2. relig. avgörande,

déflagr||ant a hastigt förbrännande,

        -ation f hastig förbränning, uppflammande; fig. ~ générale (universelle)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:27:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1963/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free