- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
242

(1963) [MARC] Author: Johan Vising - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - élagage ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

élagage — 242 — élévation

        I. tr

                1. utarbeta.

                2. fysiol. bearbeta födan; bereda.

        I. rfl bearbetas, beredas.

éla||gage m bot. kapande, äv. kapade grenar,

        -guer tr bot. kapa, kvista; fig. gallra, beskära,

        -gueur m trädavkvistare; trädgàrdskniv.

élan (1) m älg.

élan (2) m

                1. ansats, språng: prendre son ~ ta sats.

                2. tig- ofta pl. hänförelse; flykt; utbrott: ~s de dévotion religiös hänförelse; ~s de douleur utbrott av smärta,

        -cé (pp) a lång och smal; cheval ~ smärt högbent häst; arbre ~ högt kvistfritt träd.

        -cement m

                1. gam. ansats, språng.

                2. hänförelse, känsloutbrott.

                3. stickande smärta, ilning.

        -c|er

        I. tr gam. slunga fram.

        II. tr sticka, göra ont: le doigt m’-e det sticker i mitt finger.

        III. rfl

                1. störta fram (upp): s’~ sur qn störta [ sig] över ngn; fig. âme qui s’-e vers Dieu själ som höjer sig mot Gud.

                2. skjuta i höjden, bli lång och smal.

éla||phis [ is],

        -pidé,

        -ps [-ps] m zo. korallorm.

élarg||ir

        I. tr

                1. göra bredare (vidare, större), vidga; äv. fig.: ~ le cercle de ses connaissances,

                2. försätta i frihet.

        II. rfl

                1. vidgas, breddas; tänjas ut; spec. utvidga sina ägor.

                2. fig. bli vidsyntare.

                3. sjö. gå till sjöss,

        -issement m

                1. utvidgning, breddning.

                2. frigivande.

        -issure f skarv, kil.

élast||icité f spänstighet, tänjbarhet, elasticitet.

        -ique

        I. a spänstig, tänjbar, elastisk.

        II. m kautschuk, resår; spiralfjäder. Hl, f mat. elastisk linje,

élat||er [-ts. -r, lat. ] m zo. knäppare.

        -ère m

                1. = -er,

                2. bot. springtråd, elater.

élatine f bot. lonkesärv.

élav||age m tekn. tvättning av papper,

         a urtvättad, urblekt,

elbeuf m kläde från Elbeuf.

eldorado m guldland, eldorado,

élec||teur, -trice

        I. m o. f välj|are, -erska, valberättigad, valman.

        II. m hist. kurfurste,

        -t|if, -ive et val-,

        -tion f

                1. gam. teol. utkorelse.

                2. val genom röstning: ~ à deux degrés indirekt val.

        -tor|al (pl. -awa?) a

                1. val-; jfr campagne 3.

                2. hist. kurfurstlig,

        -torat m

                1. valrätt.

                2. hist. kurfurst|e -värdighet, -endöme.

électr||icien m elektriker, äv. appos.: ouvrier ~.

        -icisme m elektricitetssystem.

        -icité f elektricitet,

        -ification f elektrifiering,

        -ifier tr elektrifiera,

        -ique a

                1. elektrisk.

                2. fig. elektriserande.

        -isable a eiektriserbar.

        -isant a elektriserande, äv. fig.

        -isation f elektrifiering,

        -iser tr elektrifiera, elektrisera, äv. fig.

        -iseur m

                1. elektroterapist.

                2. slags elektricitetsmaskin,

électro med bet. elektrisk, elektricitets o. d. ingår i div. fys. termer, vanligen desamma i sv.

        - -aimant (pl. ~s) m elektromagnet.

        -chimie f elektrokemi,

        -cuter tr avrätta med elektricitet,

        -cu||teur, -trice a dödande genom elektrisk ström,

        -cution f avrättning med elektricitet,

        -de f elektrod,

        -dynamie f elektrisk strömstyrka,

        -gène a elektricitetsalstrande.

        -lyse f elektrolys.

        -[-]magnetisme m elektromagnetism.

        -mètre m elektrometer.

        -n m elektron.

        -scope m elektroskop.

        -[-]statique a o. f elektrostatisk [vetenskap],

        -thérapie f läkarebehandling medelst elektricitet,

        -typie f tekn. elektrotypi.

électuaire m läk. mos.

élég||amment adv på fint (elegant) sätt.

        -ance f smakfullhet, behag, elegans,

        -ant, ~e

        I. a fin, smakfull, elegant.

        II. m o. f sprätt, modedocka,

élég||iaque a

                1. utt. elegisk.

                2. melankolisk, klagande.

        -ie f

                1. utt. elegi.

                2. (vanl. pl. ~s) F jeremiad.

élégir = allégir 1.

élément m

                1. grundämne, element, fig. être dans son ~ vara i sitt ässe.

                2. pl. naturkrafter, element.

                3. kem. beståndsdel, element, äv. fig.: les ~s du bonheur vad som utgör lyckan.

                4. pl. ~s grundbegrepp, första grunder: les ~s de la philosophie,

                5. spec. fys. elektriskt element,

        -aire a

                1. fys. kem. grund-, ursprunglig, elementär: molécules ~s,

                2. nybörjar[e]-, elementär: classes ~s; livre ~ elementar bok; F c’est ~ det vet var människa,

élémi m slags harts, elemi.

élémosinaire a almose-.

éléphant m elefant,

        -eau (pl. ~x) m elefantunge.

        -iaque [-tja-] a elefantlik, kolossal,

        -iasique [-tja-] a läk. som har elefantiasis.

        -iasis [-tjazis, lat. ] f läk. elefantsjuka, elefantiasis.

        -in a

                1. elefant-.

                2. elfenbens-,

        -ique a

                1. elefant-.

                2. läk. som har elefantiasis.

élev||able a uppfostringsbar, bildbar.

        -age m boskapsuppfödande, avel.

élév||ateur m lyftkran; anat. lyftmuskel (= muscle ~).

        -ation f

                1. [upp]höjande, lyftande; mil. elevation; spec. hostians upphöjande (= l’~ de l‘hostie); ~ d’un mur en murs höjande ( äv. höjd; jfr i),

                2. mus. angivande av takt genom åtbörd.

                3. fig. upphöj|else, -ande; ~ au trône upphöjande på tronen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:27:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1963/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free