- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
262

(1963) [MARC] Author: Johan Vising - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - envi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

envi — 262 — épargné

        tok: avoir l’esprit à l’~ vara förryckt.

        II. prep om simiesstämning mot, i förhållande till: bon ~ tout le monde: gam. ~ et contre tous mot alla, alla till trots.

envi m i à l’~ i kapp.

enviable a avundsvärd,

envider tr tekn. bobina upp (på),

envi||e f

                1. lust, begär: avoir ~ de pleurer ha lust ( vara nära) att gråta, vilja gråta; faire ~ à qn väcka begär hos (tilltala) ngn; passer son ~ (se passer l’~) de qc få sitt lystmäte av ngt; l’~ lui en est passée han har fått nog därav, han vill inte veta av det längre; ~ de plaire behagsjuka; l’~ lui a pris de + inf. han har fått lust att + inf.

                2. avundlsjuka]: faire ~ [à qn] väcka [ngns] avimd; porter ~ à qn missunna ( vara avundsjuk på) ngn.

                3. nagelrot.

                4. F födelsemärke,

        -er tr

                1. avundas, missunna.

                2. ivrigt eftertrakta: ~ le pouvoir stå efter makten,

        -eux, -euse a avundsam, missunnsam.

enviné a vinluktande,

environ adv o. prep omkring, ungefär,

        -nant a omgivande, kringliggande,

        -ner tr omgiva, ligga omkring,

        -s mpl omgivningar, grannskap,

envisager tr

                1. se i ansiktet.

                2. fig. betrakta, emotse; se på; ~ le danger se faran i ansiktet; ~ son intérêt particulier se på sin egen fördel,

envoi m

                1. sändning, försändelse; expedierad vara.

                2. jur. ~ en possession bemyndigande att ta i besittning.

                3. ntt. dedikationsvers.

                4. avspark i fotbou.

envoiler rfl tekn. krokna vid härdning.

envoisin|er tr förskaffa grannar åt: bien ~

         som har goda grannar,

envol m flygmaskins uppstigning, start,

        -ée f litt. högstämdhet, flykt,

        -er rfl flyga bort, fly; äv. fig.

envoût||ement m förhäxande, bortkollrande.

        -er tr förhäxa, kollra bort.



envoy||é (pp) m sändebud, envoyé,

        -er

        I. tr (fut. kond. enverr|ai, -ais)

                1. [av-] sända, skicka: ~ promener (paître) qn be ngn dra åt skogen, avfärda ngn; jfr chercher I. 4.

                2. ut|slunga, -stråla, -stöta; kasta; ~ un coup de canon lossa ett kanonskott; ~ des soupirs utstöta suckar; äv. un coup, un soufflet ge ett slag, en örfil; ~ un mot piquant utslunga ett spetsigt ord; arg. c’est -é det är bra sa~ ( träffat).

        II. absol; ~ après qn skicka efter ngn; ~ chez qn skicka och höra efter hur det står till med ngn; ~ dire låta hälsa; ne pas ~ dire qc säga ngt rent ut.

        -eur, -euse m o. f avsändare,

enwagonner tr inlasta varor i en vagn.

enzyme f kem. i vatten lösligt ämne, enzym.

éocène a geol. eocen.

éolien, -ne a eolisk: harpe ~ne eols-harpa.

éolip||ile o.

        -yle m fys. tekn. blåsrörs lampa, eolipil.

éolique a eolisk.

éosine f kem. slags rött färgämne, eosin.

épacte f astr. epakt.

épagneul, -e m o. f vaktelhund, spaniel; äv. appos.: chienne ~e vaktelhundstik.

épais, -se

        I. a

                1. tjock: drap ~ tjockt tyg; fig. avoir la langue ~se tala grötigt.

                2. tät: bois ~ tät skog; rangs ~ täta led.

                3. fig. trög, grov: esprit ~ trögt förstånd; ignorance ~se grov okunnighet.

        II. adv tätt: semer ~ så tätt.

        III. m tjocklek

        -seur f

                1. tjocklek; äv. tjock del (à’une poutre av en bjälke).

                2. täthet.

                3. fig. tröghet, dumhet.

        -sir

        I. tr

                1. göra tjock: un sirop ~ göra en saft tjock.

                2. göra tät,

                3. göra dum.

        II. rfl bli tjock; bli tät; bli dum.

        -sissant a

                1. som gör tjockare.

                2. som blir tjock[are],

        -sissement m förtjockning, förtätning: ~ de la langue belagd tunga, äv. suddigt uttal,

épampr||age o.

        -ement m beskärning av vinstock,

        -er tr beskära vinstock.

épanch||ement m

                1. utgjutning; äv. läk.

                2. fig. utgjutelse, känsloutbrott: ~ de joie glädjeutbrott,

        -er

        I. tr utgjuta, äv. fig.: ~ son cœur.

        II. rfl

                1. utgjutas, isnt läk.

                2. utgjuta sitt hjärta.

épand||age m gödselspridning,

        -re tr utgjuta, sprida; äv. fig.

épannel||age m grovhuggning av sten.

        -er tr grovhugga sten.

épanou||i (pp) a strålande av glädje,

        -ir

        I. tr

                1. bot. öppna, [bringa att] slå ut: plante qui -it ses fleurs växt vars blommor slå ut.

                2. muntra upp: ~ le visage; ~ la rate de (à) qn muntra (f skoja) upp ngn.

        II. rfl.

                1. slå el. spricka ut; utvecklas.

                2. vara [strålande] glad.

        -issement m

                1. utsprickning; utveckling, äv. fig.

                2. fig. ~ du cœur hjärteutgjutelse; själaglädje; ~ de rate uppsluppenhet,

épar m = espar[t].

éparchie f hist. eparki.

épargn||e f

                1. sparsamliet, sparande.

                2. besparing, sparpengar: caisse d’~ spar|bank, -kassa; vivre de ses ~s

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:27:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1963/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free