- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
336

(1963) [MARC] Author: Johan Vising - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - goûter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


goûter — 336 — grâce

                [vidlådande]smak, god smak, bismak: avoir un ~ de gibier ha viltsmak; haut ~ stark kryddsmak; d’un ~ exquis ytterst välsmakande; arg. faire passer à qn le ~ du pain ta livet av ngn.

                3. [estetisk] smak, konstförstånd: avoir du ~, affaire de ~ smaksak; plaisanterie de mauvais ~ osmakligt skämt.

                4. smakriktning, stil: dans le ~ du XVI<sup><small>e</sup></small> siècle i 1700-talets stil.

                5. smak, lust, sinne, behag, aptit: avoir du ~ pour (le de) ha smak för; n’avoir ~ à rien inte ha lust för ngt; trouver (prendre) ~ à finna behag i.

        -er

        I. tr

                1. känna smak av: avaler une chose sans la ~ svälja ngt utan att bry sig om smaken.

                2. smaka på, prova: -ez ce tabac.

                3. njuta av, uppskatta, gilla: ~ les plaisirs du monde njuta av världsliga nöjen; ~ une personne uppskatta en person; ouvrage -é uppskattat verk.

        II. itr smaka, pröva (à, de på): ~ à un mets smaka på (avsmaka) en rätt; ~ d’un mets för första gången smaka [ på] en rätt; ~ d’une poire äta ett päron till aftonvard.

        III. absol inta[ga] ett eftermiddagsmål, inta aftonvard (eftermiddagste).

        IV. m aftonvard, eftermiddags|mål, -te.

goutt||e f

                1. droppe, F tår; ~ à ~ droppvis; spec. des ~s [d’Angleterre] nervdroppar; boire (prendre) la ~ ta en sup, ta en tår på tand; jfr vin 1.

                2. âugg, det ringaste: ne (n’y) voir ~ inte se ett dugg.

                3. gikt; jfr serein (2) 3.

                4. min. proberkorn.

                5. ark. liten konisk pelarprydnad.

        -e-lette f liten droppe,

        -er itr drypa, läcka,

        -eux, -euse a o. s giktbruten; giktpatient,

        -ière f

                1. takränna.

                2. ränna, fåra på ben, på yärj a o. m.

                3. framsnitt på bok.

gouvern||able a styrbar,

        -ail m styre, roder; äv. fig.

        -ante f

                1. huslärarinna, guvernant.

                2. hus|föreståndarinna, -fru, -hållerska.

                3. guvernörsfru, landshövdingska.

        -e f fig. rättesnöre, ledning; pour votre ~ till ledning för er; aviron de ~ styråra,

        -ement m

                1. sjö. styrning.

                2. styrelse, förvaltning: le ~ d’une banque; relig. ~ des âmes själavård; F mon ~ min hustru.

                3. statsstyrelse, regering, de styrande: les amis du ~ regeringspartiet.

                4. styrelse-, stats|form (= forme du ~, le ~ monarchique).

                5. güvernörskap, landshövdinge-, ståthållar|döme: le ~ de la Guyane.

                6. C~ guvernörsbo stad, landshövdingeresidens,

        -ement||al (pl. -aux) a regerings-, regeringsvänlig.

        -er

        I. tr

                1. sjö. styra; fig. bien ~ sa barque sköta sina affärer bra,

                2. styra, leda, förvalta [med sparsamhet 1; tygla: ~ le ménage styra huset; un État bien -é en väl styrd stat; ce n’est pas un homme à se laisser ~ det är en självständig man; ~ ses passions tygla sina lidelser.

                3. gram. styra: préposition qui -e le génitif.

                4. uppfostra, vara guvernör för.

        II. itr o. absol styra; sjö. äv. lyda rodret; l’art de ~; jfr lame 5.

        -eur m

                1. styresman, direktör.

                2. ståthållare, guvernör, landshövding.

                3. uppfostrare, guvernör.

gouvion m järnbult.

goyave [gojâ: v] f slags indiskt päron.

G. Q. G. se quartier 11.

gr. förk. för gramme.

grabat m usel säng: etre sur le ~ vara sängliggande, fig. vara bragt till tiggarstaven,

        -aire a F sängliggande.

grab||eau (pl. ~x) m drogsmula,

        -eler tr rensa droger.

grabouiller itr F plumsa; traska omkring.

grabuge m

                1. F gruff.

                2. slags kortspel.

grâce f

                1. behag[fullhet], grace, gratie: avoir de la ~ vara behaglig ( graciös); il aurait mauvaise ~ à (de) vous refuser cela han skulle göra illa att neka er detta; jeu des ~s ringkastning.

                2. les G~s behagens gudinnor, Gratierna.

                3. gunst, ynnest, nåd: de bonne ~ på behagligt sätt, gärna; de mauvaise ~ utan behag, ogärna; conservez-moi vos bonnes ~s var mig fortfarande bevågen; rentrer en ~ åter komma i gunst; trouver ~ aux yeux de qn finna nåd inför ngns ögon; coup de ~ nådestöt, fig. ruin.

                4. ynnestbevis, artighet: demander qc en ~ utbedja sig ngt som ett ynnestbevis; faites-moi la ~ de + inf. visa mig vänligheten ( gör mig nöjet) att + inf.

                5. relig. [Guds] nåd, nådatillstånd: l’an de ~ nådens år; la ~ prévenante den förekommande nåden; de (par) ~ för Guds skull, för all del; à la ~ de Dieu på Guds försyn.

                6. nåd, benådning, tillgift: pourvoi (recours) en ~ nådeansökan; faire ~ à qn benåda ngn; faire ~ à qn de qc förskona ngn för ngt, efterskänka ngn ngt.

                7. tackfsägelsej, ofta pl.: action de ~[s] tacksägelse[r]; ~ à Dieu Gud vare [tack och] lov; ~ à son courage

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:27:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1963/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free