Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - houache ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
houache — 357 — huîtrier
‘hou||ache o.
-aiche f sjö.
1. kölvatten.
2. märke på logglinan, förlöparmärke.
‘houari m segelbåt för kustfart,
‘houblon m humle,
-nage m försättande med humle,
-ner tr försätta med humle,
-ni|er, -ère
I. a humle-.
II. m humleodlare.
III. f humlegård,
‘hou||e f hacka,
-ement m agr. hackande,
-er tr o. itr agr. hacka,
-ette f liten hacka,
-eur m en som hackar i jorden,
‘houill||age m stenkols inverkan på järn.
-e f stenkol; fig. ~ blanche vita kol’; ~ verte å som drivkraft; ~ bleue vågor som drivkraft,
-er, -ère
I. a stenkols-, stenkolsförande.
II. f stenkolsgruva,
-eur m stenkolsarbetare.
-eux, -euse a stenkolshàltig.
‘houle f dyning.
‘houlette f
1. herdestav.
2. trädgårdshacka.
3. slags sked tm omröring.
‘houl||eux, -euse a
1. i mer -euse hav som går i dyningar.
2. fig. upprörd: assemblée -euse upprörd (stormig) församling,
‘houlque [nlk] f bot. tåtel.
‘houp läv. h-] interj hallå! hej! hoppla! till häst.
-er tr Ж hallåa, heja på.
‘houppe f
1. tofs, vippa, isht hår-, fjäder|tofs.
2. [yvig] trädtopp,
‘houppelande f gam. stor (fotsid) rock el. kappa; nu prästs överrock,
‘houpp||er tr
1. göra tofsar av.
2. förse med tofsar.
3. kamma uU.
-ette f liten tofs; vippa,
-ier m
1. tofs|maka -re, -handlare.
2. ullkammare,
3. yvig trädtopp, kvistat träd med yvig topp.
‘houque f = houlque,
‘houra = hourra.
‘houraillis m jakt. koppel dåliga hundar,
‘hourd||age m
1. grovt murverk.
2. rappning som golvgrund.
-er tr
1. uppmura grovt.
2. lägga rappning som grund under golv.
-is m = -age.
‘houret m dålig jakthund,
‘houri f arabisk relig. houri.
‘hourque f holländsk galeas, hukert; äv. dålig båt.
‘hourra interj o. m</small> hurra[rop],
‘hourvari
I. interj jakt.</small> hitåt! tin hundarna.
II. m
1. villebråds återvändande till spåret.
2. f oväsen,
‘housard m vanl. hussard,
‘houseau (pl. ~x) hög damask; F laisser ses ~x dö.
‘houspiller tr F ruska om; skälla ner.
‘houssage m viskning, damning.
‘houssaie f bot. kristtornsdunge.
‘houssard m vanl. hussard.
‘housse f
1. möbelöverdrag.
2. val[l]trapp, schabrak.
3. kuskbockstäcke.
‘houss||er tr damma av.
-ine f rotting, spö.
-iner tr piska med rotting o. d.
-oir m dammviska,
-on m bot. stickmyrten.
‘houx m bot. kristtorn.
‘hoyau (pl. ~x) m liten hacka,
‘huard m
1. havsörn.
2. lom.
‘hublot m sjö. ventil,
‘huch [yk] m zo. donaulax, huch[en].
‘huche f
1. degtråg.
2. brödlåda.
3. mjöllår i kvarn,
‘hucher (1) tr jakt. kalla, vissla på.
‘huch[i]er (2) m trågfabrikant.
‘hucho [yko] m = huch,
‘hue [äv. hy] interj använd tm hästar motsvarande smackning el. för att köra till höger; jfr dia (1),
‘hu||ée f
1. jakt. fisk. hojtande för att driva upp varg el. driva fisk i nätet o. m.
2. fig. hånskratt, utvissling.
-er
I. tr
1. jakt. fisk. hojta åt: ~ le poisson genom rop skrämma fisken in i nätet.
2. hånskratta åt, vissla ut.
II. itr om uggla ropa huhu.
-ette f nattuggla.
‘huguenot, -e
I. s o. a hugenott[isk].
II. f kokugn, lergryta; spec. œufs à la ~ ägg kokta i jus av fårkött.
‘huhau = hue,
hui adv gam. i dag; nu i aujourd‘hui.
huil||age m oljande, insmörjning.
-e f
1. olja; F ~ de cotret ’ påkolja’; fig. sentir l’~ förråda ansträngning om litt. verk o. d.; relig. les saintes ~s sista smörjeisen; jfr lourd i, tache 1.
2. arg. betydande person, pamp, chef; pl. ~s storfolk,
-er
I. tr insmörja med olja, olja in.
II. itr bot. utsvettas olja.
-erie f oljekvarn; oljehandel,
-eux, -euse a oljig, flottig, fet.
-ier m
1. olje|fabrikant, -handlare.
2. bord|-ställ, -syrtut.
huis m gam. dörr, nu i à ~ clos utan vittnen; le ~-clos förhandling för slutna dörrar
-serie f dörrinfattning,
-sier m vaktmästare vid ämbetsverk, stadstj änare, exekutionsbetj änt.
‘huit
I. a åtta; äv. åttonde; ~ jours åtta dar; d’aujourd‘hui en ~ i dag åtta dar; le ~ mars den 8: e mars.
II. m åtta: ~ de carreau ruteråtta,
-ain m litt. åttaradig strof,
-aine f
1. [ungefär] åtta stycken: une ~ de francs.
2. åtta dars tid: remettre à ~ uppskjuta på åtta dar.
-ième
I. a åttonde.
II. m åtton[de]del.
III. f åttonde klass förr i franska skolor den lägsta,
-ièmement adv för det åttonde.
huîtr||e f östr|a, -on; F fig. åsna.
-i|er, -ère
I. a ostron-.
II. m zo. strandskata.
III. f ostronbank.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
