Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - idolâtrie ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
idolâtrie — 361 — imagination
äv. fig.
-âtrie f avgudadyrkan, avguderi, äv. fig.
-e f avgudabild; fig. avgud, idol.
idyll||e f
1. ntt. lantlig dikt el. tavla, idyll.
2. oskuldsfullt lantliv, oskulds-fiült kärleksförhållande, herdeliv, idyll,
-ique a lantlig, idyllisk,
if m
1. idegran.
2. triangelformig ställning för iUumination o. för torkande av buteljer.
igname [ii~am o. ignam] f bot. jams.
ignare [ma. -r] a grovt okunnig,
ign||é lign-] a eld-, eldartad.
-icole a o. s elddyrkande, elddyrkare.
-icolore a eldfärgad.
-ifuge
I. a tekn. som släcker eld; eldfast.
II. m eldfast ämne.
-ition f glöd|ande, ning.
-ivore a eldslukande.
ignoble [iyioll] a låg, gemen, nedrig,
ignomin||ie f vanära, skam, nesa.
-i|eux, -euse a skamlig, neslig,
ignor||amment [vyior -] adv av okunnighet.
-ance f okunnighet; jur. prétendre cause d’~ förebära okunnighet som ursäkt,
-ant, ~e a o. s okunnig, ovetande, olärd [person],
-antin a o. m hist. ignorant[broder],
-antisme m bildningsfientlighet,
-antissime a F högst okunnig, ’rudis’.
-er tr vara okunnig om, icke känna till (veta); äv. låtsas icke känna till, ignorera,
iguane [igwan] m zo. leguan.
il m (fem. elle) pers pron fören, han, bon, det; pl. ils arg. ’dom’ om befäl o. d. il med bet. av upphävande (sv. o-, - lös) ingår i smsr med ord börjande med I ss. illégal osv.; se nedan; jfr im-, m-, ir-.
ilang-ilang m =gs parfym ilang.
île f ö.
iléon m = iléum.
iles mpl anat. underlivets sidor,
îlet m o.
-te f F liten ö.
ilé||um [-om] m anat. nedre tunntarm.
-us [-2fs] m läk. tarmvred, äv. andra tarmsjukdomar,
iliaque a anat. höft-, tarm-,
ilicinée f bot. kristtorn.
illég||al [vanl. ill-, liksom 1 följ. med ill begynnande ord] (pl. -aux) a olaglig, lagstridig.
-alité f olaglighet.
-itime a orättmätig, oberättigad; oäkta isht om barn.
-itimité f orättmätighet, obehörighet; oäkta börd.
illettré a olärd, ej beläst, som ej kan läsa och skriva,
illibér||al (pl. -aux) a
1. snål.
2. ej frisinnad, konservativ,
-alité f
1. snålhet.
2. brist på frisinne,
illicite a otillåten, olovlig,
illico adv F strax.
illimit||able a omöjlig att begränsa,
-é a obegränsad, oinskränkt,
illis||ibilité f oläsbarhet,
-ible a oläsbar; onjutbar som läsning,
illogique a förnuftsvidrig, ologisk,
illumin||ant a [be]lysande,
-ateur m
1. ljusspridare.
2. en som illuminerar, illuminerare.
-ation f
1. belysning, isht festlig belysning, iUumination.
2. relig. upplysning.
3. ingivelse.
4. typ. illuminering, färgläggning i manuskript,
-é, e (pp) m o. f hist. illuminât,
-er tr kasta ljus över, belysa, äv. fig.; isht festligt upplysa, illuminera,
-isme m illuminaternas lära.
illus||ion f gäckad förhoppning, bländverk, villa, illusion: faire ~ à förblinda, narra,
-ionner
I. tr narra genom förespeglingar.
II. rfl göra sig falska förhoppningar,
-ionniste m trollkonstnär,
-oire a förvillande, gäckande, skenfager, illusorisk,
illustr||ateur m planschritare, illustratör.
-ation f
1. förhärligande; ~ glans; fig. lysande person.
2. belysning, förklaring, textförklaring.
3. plansch, illustration,
-e a [vitt] berömd, frejdad.
-er
I. tr
1. göra berömd, ge glans åt.
2. belysa, förklara, isht text.
3. förse med planscher, illustrera.
II. rfl göra sig berömd,
-issime a vittberömd, högvördig.
illutation f konst. läk. bestrykande med gyttja.
îlot m
1. holme.
2. huskomplex, kvarter,
ilot||e m ant. helot.
-isme m träldom.
im med bet. dels av upphävande (sv. o-, -lös) dels av i, in, på ingrår i smsr med ord börjande med h, m, p; se nedan I. ex. imberbe, imbiber; jfr il-, in-, ir-.
imag||e f
1. bild, avbildning: culte des ~s bilddyrkan.
2. spec. spegelbild, fotografisk bild: ~ négative negativ [bild].
3. bild, plansch i bok.
4. inre bild, åskådning: conserver des ~s de ce qu’on a vu bevara bilder av vad man sett.
5. avbild, likhet: Dieu créa l’homme à son ~ Gud skapade människan till sin avbild.
6. utt. bild, liknelse, metafor: ~ hardie djärv bild.
-er tr
1. förse med planscher.
2. utsmycka med bilder (metaforer): style -é bildrik stil.
-erie f bild|fabrikation, -handel,
-i|er, -ère
I. a bild-.
II. m o. f bild I fabrikant, -handlare, -handlerska.
-inable a upptänklig,
-inaire a inbillad, imaginär, äv. mat.; malade ~ inbillningssjuk.
-inat|if, -ive a uppfinningsrik, fantasirik: la faculté -ive uppfinningsförmågan,
-ination f
1. in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
