Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - mâtin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mâtin — 429 — maximum
un beau ~ el. un de ces ~s en vacker dag; être du ~ vara tidig; poet. le ~ de la vie livets morgon.
2. förmiddag.
II. adv tidigt, bitti[da]; hier ~ i går morse; ~ levé tidigt uppe, fig. tidigt i verksamhet; jfr demain,
mâtin
I. m bandhund.
II. m o. f ( -e) F kanalje, filur, mara; skämts, skälmunge.
III. interj à tusan!
matin|al (pl. -aux) a morgon|tidig, -frisk,
morgon-.
mâtineau (pl. ~x) m liten bandhund,
matinée f
1. morgon, förmiddag: dans la ~ pä förmiddagen; dormir (faire) la grasse (franche) ~ sova långt in pâ förmiddagen, ligga och dra sig.
2. förmiddagsföreställning, matiné.
3. morgonrock för dam.
mâtiner tr
1. om hundar kroasera.
2. F skälla ut, misshandla,
matin||es fpl
1. katolsk ottesång; fig. F retour de ~ tråkig historia.
2. bönbok med morgonböner,
-eux, -euse a tidig, morgonfrisk.
-i|er, -ère a i étoile
-ère morgonstjärna,
mat||ir tr mattslipa.
-ité f matthet; dovt ljud (= ~ d’un son),
-oir m yerktyg för mattslipning, mattpuns.
matois, -e a o. s slug, slipad [person]: fin ~ slipad räv; fine ~e listig kvinna,
-erie f slughet, knep.
matou m katthane; F otäck karl.
matraque f knölpåk,
matras m
1. gam. armborstpil.
2. kem. retort.
matriarcat m jur. mödernerätt,
matriarkat.
matricaire f kamomillblomma.
matri||ce
I. f
1. anat. livmoder; fig. sköte.
2. gjutform, matris, präglingsmaskin.
3. likare[mått].
4. skatteregister (= ~ du rôle des contributions).
II. appos i några uttr. ss. couleurs ~s [enkla] grundfärger; église ~ moderkyrka,
-cide Ж
I. m modermord.
II. m o. f modermörd|are, -erska.
-ciel, ~le a matrikel-,
-culaire a immatrikulerad.
-cule
I. f
1. inskrivningslista, matrikel; mil. stamrulla.
2. inskrivningsbevis.
II. appos: numéro ~ inskrivningsnummer; registre ~ matrikel,
-culer tr inskriva i matrikel, inunatrikulera.
matrimoni|al (pl. -aux) a äktenskaplig, giftermåls-,
matrone f
1. äldre vördig dam, matrona.
2. Ж barnmorska,
matte f min. skärsten.
Matthieu m = Mathieu.
matthiole f bot. [sommar]lövkoja.
matur||at|if, -ive a som befordrar mog nad.
-ation f mognande; äy. läk. mâture f
1. master, resning.
2. mast träd.
3. sjö. förmastning.
4. mastkran
5. masthuggningsverkstad.
matur|ément adv efter moget övervä gande,
-ité f mogenhet, mognad; äv fig.
matutin|al (pl. -aux) a tidig,
morgon-maubèche f zo. strandvipa.
maud||ire (som verb på -ir; pp. -it)
I. tr förbanna; le -it äv. djävulen.
II. absol svära, förbanna,
-issable a värd att förbannas, förbannad,
maug||e o.
-ère f sjö. beklädnad av spygatt.
mau||gréer itr o. alsol knorra, svära, förbanna, puttra,
-pit|eux, -euse a gam. obarmhärtig; faire le ~ pjunka.
maur||e
I. a morisk.
II. M~ m o. f mor folknamn; traiter de Turc à ~ behandla omänskligt,
-esque a = maure
I.
mausolée m
1. praktfull gravvård, mausoleum.
2. katafalk,
maussad||e a tråkig, otrevlig, butter, grinig.
-erie f dysterhet, trumpenhet.
mauvais
I. a
1. dålig, menlig, olycks-bringande: de ~ augure olycksbådande; le ~ œil (regard) det onda ögat, den olycksbringande blicken.
2. dålig, obehaglig: il fait ~ [temps] det är fult väder; ~e humeur dåligt lynne; les temps sont ~
3. dålig, klen, underhaltig, svag: ~ poète; ~e santé dålig hälsa.
4. dålig, elak, ond, betänklig: ~e habitude dålig vana; fig. ~e langue elak tunga; prendre en ~e part ta illa upp, fatta såsom en elakhet; jfr grâce 3, lieu 1.
5. ¬ªpec. mer e upprört hav; jfr tête 2.
II. adv i några uttr. ss. sentir lukta illa, fig. vara misstänkt; il fait ~ marcher det är svårt väglag.
III. m ond, ont; le ~ den ( det) onda osv.; spec. le ~ hin onde.
-eté f F elakhet.
mauTe
I. f bot. kattost.
II. m malvafärg.
III. a malvafärgad: étoffes ~s.
mauv||iette f
1. kramsfågel.
2. fig. svag, (bräcklig) person,
-is m zo. rödvingetrast.
maux se mal
II.
maxillaire [-il-]
I. a käk-.
II. m käkben.
maxim||e f grundsats, maxim,
-um [-om, lat. ] (pl. -a el. -ums)
I. m högsta grad (pris, värde), maximum: le ~ du ridicule höjden av löjlighet; au ~ på sin höjd; thermomètre à ~
-a maximi-termometer.
II. appos högst,
maximal-: altitude ~ maximalhöjd; effets ~
-a el. -ums högsta möjliga verkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
