Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - moralisateur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
moralisateur — 450 — morlingue
2. sedlighet, moral.
3. [nyttig] lärdom, sensmoral: la ~ de la chose fut que.. sensmoralen härav var att..
4. F uppsträckning, moralpredikan: faire [del la ~ à qn.
-isa|teur, -trice a sedelärande.
-isation f främjande av sedlighet.
-iser
I. tr
1. predika moral (läsa lagen) för.
2. sedligt förbättra.
II. itr anställa moraliska betraktelser, moralisera.
-is|eur, -euse m o. f moralpredikant.
-iste m författare som behandlar sederna, sedelärare,
-ité f
1. sedlig beskaffenhet, sedlighet.
2. sedelära, [moralisk] lärdom av en berättelse o. d., [sens]moral.
3. gam. litt. uppbyggligt skådespel i allegorier,
morasse f typ. sista korrektur av tidning,
morat||oire
I. a jur. som medgiver anstånd.
II. m o.
-orium [-om] m hand. betalningsanstånd, moratorium.
morav||e a mährisk. M
-ie f Mähren.
morb||ac[hj,
-aque ni ~ niorpion,
morbi|de a
1. sjuklig, osund.
2. konst, mjuk, len.
-desse f [behaglig] mjukhet, grace,
-dité f sjuklighet.
-fique a sjukdomsalstrande.
-ll|eux, -euse a mässlings-: fièvre -euse mässling,
morbleu interj för tusan, minsann,
morc||eau (pl. ~x) m
1. stycke, bit, munsbit: ~ de prince (roi) läckerbit; emporter le ~ bita till kraftigt, fig. ta i med kraft; mettres les ~x doubles (en double) sluka maten; rogner (tailler) les ~x à qn hålla ngn knappt, äv. i detalj bestämma arbetet för ngn; avoir les ~x taillés ha det knappt, äv. ha sitt arbete i detalj reglerat; arg. manger le ~ bekänna, förråda sina medbrottslingar; par ~ i stycken, bitvis; F un ~ d‘homme en mycket liten man; jfr avaler (i) J, goher I. i, honteux
2. reprocher J, i.
2. litt. konst, stycke, verk: ~x choisis valda stycken; jouer un ~ spela ett stycke,
-eler tr [sönder] stycka, [upp-] dela, splittra,
-ellement m [sönder-] styckning, [upp]delning, splittring,
mord||ache f teim. eldtång; skruvstäds-klove o. d.
-acité f frätande egenskap, frätning, fig. [bitande] skärpa,
-an
-çage m tekn. betning,
-ancer tr tekn. beta.
-ant
I. o- bitande, frätande, skarp; äv. fig.
II. m
1. kniptång.
2. tekn. beta, etsvätska, förgyllningsfernissa.
3. typ. divisor.
4. fig. skärpa i ord, i röst, fränhet.
5. mus. mordent slags drill,
-elle f zo. slags skalbagge,
-icant, ~e a frätande, skarp, äv. fig.
-icus [-2f~] adv F envist, hårdnackat,
mor||dienne o.
-dieu interj för fan.
mordill||age m nafsande,
-er tr o. absol nafsa [på], nagga,
mordor||é
I. a guldskimrande brun.
II. m guldskimrande brun färg.
-er tr färga i guldskimrande brunt,
-ure f = -é
II.
mor||dre
I. tr
1. bita (i, på): -du par un chien hundbiten; fig. je ne sais quel chien l’a -du jag vet inte vad som går åt honom; fig. ~ la terre (poussière) bita i gräset; jfr doigt 1, freifru 1.
2. tekn. gripa fast: étau qui a -du le fer städ som gripit fast järnet.
3. tekn. bita på, angripa: lime qui -d l’acier le plus dur fil som biter på det hårdaste stål.
II. itr o. absol
1. bita, nappa (à l‘hameçon på kroken), äv. fig.; ~ à (dans) une pomme bita i ett äpple; fig. ~ à qc ik smak för ngt, äv. göra framsteg i ngt; ça ne -d pas det biter ( går) inte; jfr dmt 1.
2. gripa [tag à i], angripa, fräta (à på); tuiles qui -dent l’une sur l’autre taktegel som gripa över på varandra; acide qui -d sur les métaux syra som angriper metaller; l’ancre -d ankaret griper (hugger); fig. ~ sur son auditoire göra intryck på (gripa) sina åhörare.
3. fig. angripa, kritisera, klandra: chercher à ~ sur tout kritisera (kinka över) allt.
III. rfl
1. bita varandra.
2. fig. se ~ la langue bita sig i tungan, hejda sig, ångra vad man sagt.
-ds ni ~ niors
2.
mor||e, More = maure~ MoAire,
-eau (pl. ~(D)y
-elle
I. à om häst [beck]svart.
II. m [beck]svart häst.
III. f
1. bot. nattskatta; besksöta m. fl. växter.
2.zo. sothöna,
-esque = mauresque,
mor fil (1) [-il] m tekn. råegg.
morfil (2) [-il] = mwrfil,
morfond||re
I. tr genom|kyla, -isa.
II. rfl bli genomkyld (förfrusen), fig. stå och vänta förgäves,
-ure f veter. kvarka,
morganatique ci> om äktenskap till vänster, morganatisk.
morgeline f bot. nate, våtarv; äv. rödarv,
morgu||e f
1. hög|mod, -dragenhet.
2. bårhus,
-er gam. tr behandla högdraget,
moribond, -e a o. s döende, dödssjuk [människa],
moricaud, -e a o. s svartmuskig; mulatt, neger.
morigéner ir F ta i upptuktelse, lära skick och fason,
morille f bot. murkla,
morillon m
1. slags mörk druva.
2.zo. vigg.
3. mörk smaragd,
morion m gam. stormhatt, hjälm,
morlingue f arg. portmonnä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
