Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - phrénologique ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
phrénologique — 517 — pie
fysiol. frenologi,
-ologique a frenologisk.
-ologiste o.
-ologue m frenolog.
phrygane f zo.. nattslända.
phrygien, -ne a frygisk.
phtirias||e f o. is [-is] m lussjuka,
phtis||ie f tvin-, lung|sot,
-ique a lungsiktig.
phylactère m ant. amulett; hos judarna tänkeskrift buren på arm el. huvud,
phyll||it[h]e f
1. förstenat blad.
2. lerglimmerskiffer, fyllit.
-oxéra o.
-oxera [-era] m
1.zo. vinlus, fylloxera.
2. sjukdom hos vinrankan phylloxéra,
-oxéré tt angripen av fylloxera.
-oxérien, ~ne o.
-oxérique a som hör till fylloxeran.
phylogénèse f gren av utvecklingsläran, fylogenes.
phys||icien, ~ne m o. f fysiker,
-iocrate m hist. fysiokrat.
-iographe m naturbeskrivare, fysiograf.
-iographie f naturbeskrivning.
-iologie f vetenskapen om livsföreteelserna, fysiologi,
-iologique a fysiologisk,
-iologiste m fysiolog,
-ionomie f anletsdrag, karakteristiskt uttryck, fysionomi,
-ionomiste s o. a [en] som tolkar anletsdragens betydelse, fysionomist.
physique
I. a
1. kropps-, kroppslig, yttre, fysisk: douleurs ~s.
2. natur-, fysikalisk, fysisk: sciences ~ naturvetenskaper; impossibilité ~ fysisk omöjlighet enl. naturlagarna.
II. m kroppskonstitution, kroppsligt yttre, fysik: un beau ~
III. f läran om naturen och dess krafter, fysik,
-ment adv till det yttre,
phyt||ine f kem. slags fosforförening, fytin.
-obiologie f växtbiologi.
-ogène a härrörande från växter,
-ologie f botanik,
-ophage a växtätande,
pi m mat. pl.
piaff||e f gam. prål.
-ement m ridk. trav på stället, stampande, piaff.
-er
I. itr
1. pråla.
2. ridk. trava (galoppera) på stället, stampa, piaffera; fig. stampa av otålighet.
II. m = -ement.
-eur, -euse s o. a [häst] som [gärna] piafferar.
piaill||ard, ~es o. a [en] som gnäller (piper); skrikhals,
-er itr gnälla, pipa, skrika; isht om fåglar
I. barn.
-erie f fågelpip; F gnäll,
-eur, -euse s o. a F gnällig, skrikig [människa, unge],
pian||ino mus. pianino.
-issimo adv
I. m mus. pianissimo,
-iste m o. f piano-spel|are, -erska, pianist,
-o
I. adv mus. svagt, piano; fig. sakta och vackert.
II. m piano; tenir le ~ sköta pianot; arg. vendre son ~ vara ledsen; ~ carré taffel; ~ à queue flygel; ~ droit = piaftiino.
-o
-forte [~e, ital. ] (pl. -s-forte) adv
I. m = piano II,
-oter itr klinka på piano,
piastre f piaster.
piat m Fzo. skatunge.
piaule f arg. hus, rum.
piaul||ement m småfåglars pip[ande]; fig. barns gnäll[ande], kink.
-er itr om småfåglar pipa; fig. om barn grina, kinka,
-is m fågelpip.
pic (1) m
1. hacka, kara, raka.
2. berg|-spets, -s|topp, pik.
3. sjö. gaffelnock.
4. spec. à ~ lodrätt, brant; fig. lämpligt; couler à ~ gå rakt till botten,
pic (2) m zo. hackspett; ~ noir spillkråka; ~ varié épeiche vanlig hackspett; ~ vert gröngöling,
picador m beriden tjurfäktare, pikador.
picaresque a ntt. skälm-, pikaresk.
picaud m = flet.
piccolo m
1. betjäntpojke; piccolo.
2. arg. lätt vin.
3. i bostonspel stick,
pichenette f lätt slag, näsknäpp,
pichet m vinkanna, picholine [-fco-] f inlagd oliv.
pickpocket [st, eng. ] m ficktjuv,
picor||ée f
1. snatteri, isht av frukt.
2. biens honungsinsamlande, fåglars plockande av föda.
-er itr
1. gam. snatta.
2. om bin samla honung; om fåglar plocka föda.
3. fig. göra sig orättmätig förtjänst.
picot m
1. trä|flisa, -sticka.
2. murares (stenhuggares) hacka.
3. slags kil.
4. udd på spetsar.
5.zo. spigg; äv. slags rödspätta.
6. pl. ~s slags fisknät,
-age m tekn. uppkilande av en minbrunn,
-ement m stickande [smärta],
-er tr
1. hacka i (på) isht om fåglar; sticka, picka ( göra styng) i; fumée qui -e les yeux rök som sticker i ögonen; -é de petite vérole koppärrig.
2. fig. retas med, pika.
3. tekn. kila upp en minbrunn.
4. ridk. sporra lätt och ofta.
5. förse spetsar med uddar,
-erie f stickord, pik.
-in m havremått; F ranson,
-ure f hack av näbb o. d.
picr||ate m kem. pikrinsyrat salt.
-ide f bot. bittermjölke.
-ique a i acide pikrinsyra.
pictur|al (pl. -aux) a målnings-: décoration ~e målning som dekoration,
pic-vert [piveir] (pl. -s-verts) m = pivert.
pie (1)
I. f
1.zo. skata; F être au nid de la ~ stå på höjden av sin lycka; trouver la ~ au nid göra en stor upptäckt; ~ de mer strandskata.
2. f sladderkäring.
I. appos om hästar, kor, sten o. d. svart och vit: chevaux pie.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
