Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - rondache ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rondache — 638 — roseraie
runt föremål, servettring (= ~ de serviette)-, F styver, sou; ~ de cuir skrivstolsdyna, fig. ämbetsman, byråkrat; en ~ i ring.
-ache f gam. rundsköld.
- -de-cuir (pl. - -s-de-cuir) se rond
II.
-e f
1. [om]krets, rund: dix lieues à la ~ [ på] tio mils omkrets; boire à la ~ dricka laget runt.
2. [de table] bordvisa vars kupletter sjungas i tur och ordning av bordssällskapet.
3. ringdans.
4. rundskrift.
5. helnot.
6. rundvandring för inspektion, isht mil., rond: faire sa ~ göra sin rond, äv. dricka med hela bordssällskapet,
-eau (pl. ~aux) m
1. poet. rondeau.
2. mus. rondo.
3. tekn. i flera bet. ss. -[bagares] ugns|rissla, -spade; agr. [ slät] vält,
-e-bosse (pl. -s-bosses) f skulptur i full relief,
-elet
I. a rund, fyllig, mullig.
II. m sadelmakares stoppningsverktyg,
-elle f
1. gam. = -ache.
2. tekn. i flera bet. ss. rund metall- el. läder|skiva; metall- el. läder|ring, lunsring; mutterbricka; ~ de garniture packningsskiva.
-ement adv
1. raskt.
2. hurtig; rättframt.
3. gentilt.
-eur f
1. rund form, rundning.
2. om stil avrundning, fyllighet.
3. hurtighet; rättframhet,
-ier m solfjäderspalm.
-in m runt vedträ, rundtimmer; knölpåk.
- -point (pl. -s’points) m rundel, plats där flera gator utmynna,
ronfl||ant
I. a
1. snarkande.
2. bullrande, högljudd; fig. högtravande, braskande: promesses ~es br askande löften.
II. m
1. svulstigt språk.
2. arg. kamin,
-ement m
1. snarkning.
2. brummande, buller,
-er itr
1. snarka.
2. om häst fnysa.
3. brumma, bullra, mullra, surra; le canon -e kanonen mullrar; une machine qui -e ett lokomotiv som pustar; faire ~ les r rulla på r-1 juden; faire ~ des vers deklamera vers med stort patos,
-eur, -euse m o. f en som snarkar, [en] snarkande,
rong||eant a gnagande, frätande: ulcère ~ böld som äter omkring sig; soucis ~s tärande bekymmer,
-er
I. tr
1. gnaga [på, sönder]; -é de mites maläten; ~ ses ongles bita på naglarna.
2. fräta, tära [på], fig. skinna; la rouille -e le fer rosten fräter järnet; la goutte le -e gikten tar på honom; l’envie le -e avunden gnager honom; ~ qn jusqu’aux os skinna ngn in på bara benen; jfr frein i.
II. rfl fig. se ~ le cœur gräma sig.
-eur, -euse
I. a = -eant’, jfr ver.
II. m zo. gnagare.
ronron m
1. katts spinnande.
2. [mono tont] surr (murrande).
-nement m = ronron.
-ner itr om katt spinna,
roquefort m roquefortost.
roquentin m
1. gam. pensionerad officer.
2. löjlig (kokett) gubbe,
roquer itr i schack rockera,
roquet m mops; fig. c’est un ~ han bara gläfser.
roquet o.
-in m tekn. sidenvävares spole.
roquette f
1. agr. senapskål; ~ sauvage vägsenap.
2. la R~ ett fängelse i Paris,
roquille f kanderade apelsinskal.
rorqual [-fcti?aî] m zo. rörval.
ros m tekn. vävares kam.
ros||ace f ark. rosett[fönster],
-acé a bot. ros I artad, -formig.
-acée f rosliknande växt.
-age m = rhododendron,
-aire m [större] radband, rosenkrans: dire (réciter) son ~ läsa böner på rosenkransen.
-aniline f kem. rosanilin.
-at a oböji. rosenhaltig, ros-: huile ~ rosenolja.
-âtre a stötande i rosa, smutsröd.
rosbif m rostbiff.
ros||e
I. f
1. ros, törne: ~ sauvage (el. ~ de chien) vildros; ~ à haute tige stamros; eau de ~ rosenvatten, fig. à l’eau de ~ pjaskig, sentimental; être sur des (un lit de) ~s dansa på rosor; la plus belle ~ de son chapeau hans största ära; jfr mousseux 1. pot 1.
2. rosenliknande växt ss. ~ des Alpes alpros; ~ pivoine pion; ~ de Damas stockros; äv. bois de ~ rosenträ.
3. rosenliknande föremål: les ~s de son teint hennes rosenhy; c’est une ~ pour la fraîcheur hon är fräsch som en ros; ark. ros, rosettfönster; min. rosensten (= diamant en ~); mus. ljudhål på gitarr; sjö. des vents el. du compas kompassros.
II. m rosa[färg], skär färg; robe d’un joli ~ fig. voir en ~ se ljust [ på tingen].
III. a rosafärgad: rutans ~s rosafärgade ( skära) band.
-é a
1. blekröd.
2. bot. rosen-artad.
roseau (pl. ~x) m bot. vass [rör], rö, äv. fig.
rose
-croix
I. f
1. hist. rosenkreutzorden.
2. högsta frimuraregrad.
II. (pl. -s-croix) m
1. rosenkreutzare.
2. hög frimurare.
rosée f dagg; fig. droppe: ~ de larmes pärlande tårar,
ros||éine f röd anilinfärg, rosein.
-elet m hand. hermelinskinn, roseli|er, -ère a vass|bevuxen, -beväxt.
ros||elin m
I. rosenstare,
-éole f läk. röda hund.
-er tr tekn. rödfärga.
-eraie f ros[en]</b>||<b>plantering, -gård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
