Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - vif-argent ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vif-argent — 766 — vin
tig eld; froid vif skarp köld; ~ de caractère häftig till lynnet; vive reconnaissance varm tacksamhet; vifs reproches skarpa förebråelser; F c’est tout de même vif det är dock starkt; jfr eau 4
II. ~
1. Jwr. levande person.
2. friskt kött: kir. couper les chairs jusqu’au vif skära ända till det friska kçttet; fig. couper dans le vif gripa in energiskt; piquer au vif djupt såra; touché au vif djupt gripen.
3. le vif [levande] livet: peindre au (sur le) vif.
4. le vif det innersta, kärnpunkten: le vif de la question frågans kärna; äv. le vif de l’eau springfloden.
- -argent m kvicksilver,
vigil|e f
1. sjö. utkik; äv. man på utkik,
2. utkikspost.
3. jv. bromshytt.
4. sjö. grund,
-graphe m slags skeppstelegraf.
-lamment adv vaksamt,
-lance f vaksamhet, påpasslighet,
-lant a vaksam, påpasslig.
-le f kat. helgdagsafton, helgsmål; ~ des morts gudstjänst före själamässa,
vign||e f
1. vin|ranka, -stock; jfr vierge II, 2.
2. vin|berg, -gård; jfr dos, pêche [I), raisin 1; F être dans les ~s (du Seigneur) vara onykter (f dragen).
-eron, ~ne m o. f vingårdsarbe -t|are, -erska; vinodlare; äv. appos.: charrue ~ne vinplog.
-ette f
1. bot. älggräs, äv. klematis. I. bingel.
2. vinjett i bok o. d.
-eture f vinjettprydnad,
-oble m vin|odling, -gård pays
-on ~ bot. slags ginst, vigogne
I. f
1.zo. vikunja.
2. vikunjajull, -tyg, vigogne.
II. m hatt av vikunjatyg.
vig||our|eux, -euse a stark, kraftig, duktig: touche -euse kraftig penselföring.
-ueur f
1. [manna]kraft, styrka, vigör, spänstighet; växtkraft: la ~ de la jeunesse ungdoms|kraften, -friskheten.
2. fig. andlig kraft, spänst[ighet], energi, vigör: la ~ de son style hans kraftiga stil; répondre avec ~ svara kraftigt ( eftertryckligt).
3. gällande kraft, giltighet: loi qui est toujours en ~ alltjämt gällande lag.
viking [-itil] m viking,
vil [viV] a
1. billig, föga värd: à ~ prix till billigt ( lågt) pris; de ~ prix billig.
2. tarvlig, låg, simpel, lågsinnad: naissance ~e låg börd; sentiments ~s (et bas) lågsinthet.
vilain
I. m gam. bonde; F bondlurk; äv. girigbuk; ordspr. jeu de main, jeu de ~ det är tölpaktigt att slåss.
II. a
1. gam. oadlig, ofrälse, simpel: terre ~e ofrälse jord.
2. otäck, otrevlig, stygg: un ~ chemin dålig väg; ~ rhume otäck snuva; il fait ~ det är ruskigt väder; ah! le ~ å, din stygging (elaking) !
3. simpel, gemen, elak: ~ métier simpelt ( ruskigt) hantverk; il est ~ à vous d’agir ainsi det är gement (elakt gjort) av er att handla på det sättet.
4. ful till utseendet: ~ nez ful näsa.
vilebrequin m drillborr; vevaxel; borrsväng; F jämtes en ~ krokiga ben.
vilenie f
1. otäckhet, gemenhet, oanständighet.
2. smutsig girighet,
vil||eté f
1. billighet, lågt pris.
2. lumpenhet, gemenhet.
-ipender tr ringakta; ned| sätta, - svärta,
vill||a [villa] f lantställe, villa,
-age [müa. ~] m by; jfr coq i; il est bien de son ~ han är mycket lantlig (har inte reda på ngt),
-ageois, ~e [vila]
I. m o. f byinvånare, lantbo, bond|e, -lolla, -kvinna.
II. a by-, lantlig, bondaktig.
-anelle [vil-] f lantlig visa; bonddans..
-e [vil] f stad; la ~ äv. stadsmyndigheterna (= le corps de ~, robe (toilette, terme) de ~) promenaddräkt; bruit de ~ rykte (prat) i staden; ~ d’eau brunnsort; jfr. hôtel
3. sergent 2; dîner en ~ vara borta på middag, äta ute; être à la ~ vara i staden ej på landet; être en ~ vara ute i staden; En ~ ( förk. E. V. ) pà brev Här[ städes]; fig. avoir ~ gagnée ha vunnet spel; crier ~ gagnée ropa hej.
-égiateur [vil -] m F en som ligger på landet,
-égiature ivil-] f lantvistelse, rekreation på landet (vid badort), sommarvistelse,
-égiaturer tr rekreera sig på landet (vid badort).
-ette [vil-] f småstad,
vill||eux, -euse [vil-] a hårig, raggig,
-ifère a långhårig,
-osité f hårighet, ludenhet.
vim||aire o.
-ère f skog. vindfälle,
vin m
1. vin: grand ~ fint vin; petit ~ lätt vin; ~ de goutte vin direkt från druvan utan pressning; jfr copeau, doux I. 1; ~ du marché köpskål; ~ d‘honneur hyllning av (liten bjudning för) en förnäm gäst; fig. être en pointe de ~ (entre deux ~s) vara upprymd; avoir le ~ mauvais ha dåligt ölsinne; mettre de l’eau dans son ~ äv. fig. stämma ned tonen, lugna sig; ordspr. le ~ est tiré, il faut le boire har man sagt A, får man säga B; jfr cuver II,
2. vinstyrka: avoir beaucoup de ~ vara [vin] stark.
3. medicinskt vin: ~ de quinquina kina-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
