- Project Runeberg -  Bihang till Frithiofs saga /
64

(1841) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning öfver Esaias Tegnér af F. M. Franzén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»kärnan till åsigter och tänkesätt, hvilka sedermera ej
blefvo utan inflytande på akademien. Man kastade
boll med idéer och infall, ögonblickets barn, som väl
kunde förtjent att blifva allmännare bekanta.» — Den
som af de öfrige helst hördes, både för sin träffande
qvickhet och sin älskvärda karakter, var Tegnér,
hvilken nu, då han ej behöfde anstränga sig för sina
studier och lefde ett trefligt familjelif, hade blifvit en
munter sällskapsman. Af dem, som bivistade denna
klubb, hafva flera vunnit anseende såsom lärare, dels
vid akademien dels vid kyrkan. Jemte Tegnér såsom
skald, har Agardh såsom vetenskapsman utländsk
namnkunnighet. Tre äro biskopar: Tegnér i Wexjö,
Agardh i Carlstad, Heurlin ordensbiskop. Den sistnämde
har varit föredragande statssekreterare i de ärenden,
som angå kyrkan och undervisningsverken. Både
Heurlin och Agardh hafva äfven vid riksdagen utmärkt sig,
och äga ett politiskt anseende, det Tegnér, ehuru
aktad för sin sjelfständighet, icke sökt förvärfva sig.

Genom åtskilliga lyriska stycken, hvilka röjde ett
snille af högre ordning, hade Tegnér redan vunnit ett
stigande rykte såsom skald, då hans af Svenska
akademien år 1811 med det stora priset belönta
skaldestycke Svea gjorde ett allmänt uppseende, genom sin
fosterländska anda, ej mindre än genom sin poetiska
skönhet. Ibland annat, som gör detta poëm märkvärdigt,
är den brytning i formen, hvilken sker vid dess
slut. Ifrån Alexandriner af den sinnrika styrka, samt
lugna, jemt underhållna harmonie, som denna versart
fordrar, öfvergår skalden, plötsligt hänförd, till en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:29:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frthjof/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free