Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skaldarmál, tillegnadt Esaias Tegnér - J. O. Wallin: Till Franzén och Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Selmas och Frithiofs Skald! Åt Eder helgar jag sången,
Eder, af hvilkas tjusande sång mitt hjerta så ofta
Kände sig lyftadt och rördt, och kände, med vänskapens trygghet,
Att jag för Eder var kär, fast Eder jag likna ej kunde,
Endast älska igen. Ty, Selmas Skald! när Du sjunger,
Går den Elysiska morgonen fram och gjuter sin anda,
Mild, som en himlarnas vår, och ren, som de saligas vällust,
Öfver en evigt grönskande dal, af silfverblå bäckar
Genomskuren, på hvilkas strand förtrolige herdar
Spela blott glädje och frid, och barn i englarnas oskuld
Leka med blommor och lamm. — Och, Frithiofs Skald! när Du sjunger,
Flammar Olympiska middagens guld på fjellarnas spetsar,
Lyftande sig ur ett moln, som än af blixtarna klyfves,
Under Thors, den väldiges, slag; än, tömdt i en bergflod,
Far öfver branter och, brytande hindren och ryckande med sig
Allt, sjelf banar sin kongliga väg, ej ritad af menskor,
Men af odödliga Gudar bestämd. — Hur vill jag Er följa!
Endast på afstånd sitta jag vill, en tyst Melibéus,
Som med förnöjelse lyss, när Thyrsis och Corydon sjunga.
Alle ock lyssna med mig, när J båda, Arkadier båda,
Vuxne hvarandra i sång och redo att svara till skiftes,
Lären at Nordiska dalar och berg att upprepa dygdens
Lof och den skära känslornas ton och de milda behagens,
Sanningens budord och hjeltarnas namn, i eviga genljud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
