Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kära kammare, och hvem vet när den sen kryper fram.
Jag, som sä noga aktat, nu har jag ända fått en
sådan der stygger en in till mig. Goda Mamma, låt
mig i natt få sofva i gnla rummet med Margaretha;
jag kan ej sofva- i samma rum med spindeln, jag skulle
jerut tycka att den omspunne mitt hjerta.;t
„Cecilia, du är sexton år, du har vuxit upp i
en tid, då kriget bredt jemmer öfver hela detta land.
Härjadt ligger Finland, nära att förblöda. Förstörda
äro dess städer, borgarena tiggare; öde dess hemman,
eller befolkade endast af qvinnor och barn. Elände
rår öfverallt, och snart kanske skall fäderneslandet
nödgas afträda detta land åt en fiende, hvilken nu
redan herrskar här öfverallt. Kanske inom några
dagar ligger ditt eget fädernehem i aska, och de dina
begrafna under ruinerna, eller skonade för att undergå
än svårare öden. Cecilia, och du bleknar for en
spindel! Ar det tider nu for svaghetslekar för qvinnan?
Styrka egnar henne nu såväl som mannen.“
Cecilia gömde sitt ansigte i sina händer liksom
af fasa öfver fru Catharinas skildring, men hon
upplyfte det snart åter och sade: „0 min mor, dessa
fasor, hvem skulle väl ens ett ögonblick kunna glömma
dem! Men ack, jag är ju blott en späd flicka, hvad
kan jag? För mig står mitt eget öde alltid Under
bilden af spindeln, hvilken i drömmen omsnärjde mig.
Jag har arbetat emot denna vedervilja, men jag kan
ej öfvervinna den. Förlåt mig, ruin mor, och tillåt
mig i natt att sofva i gula rummet; jag är ock så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
