- Project Runeberg -  Fru Catharina Boije och hennes Döttrar. En berättelse från stora ofredens tid /
16

(1858) Author: Fredrika Runeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sagolika djupet af hennes inre, den nästan hemska
tjusningen af hennes sånger. Ofta tyckes mig, alt hon
måtte veta och se mera, än andra menniskor. Ja, jag
räds stundom för mig sjelf; det förekommer mig, som
om jag af henne skulle emotlagit en af mig sjelf
oförstådd gafva att ana något utom del närvarande.“

,,Hu, huru du talar, svärma ej nu åter, Cecilia.“
„Jag vet ej om det är svärmeri; men,
Margaretha, jag räds oss förestår en olycka. Väl hafva
ryssar tågat här nära forr, strölYare hafva ju till och
med varit här på gården; men så långt tillbaka, som
jag minnes, ha vi ej haft något egentligt att beklaga
oss öfver, isynnerhet då man betänker att vi
fortfarande varit ifriga svenskar. Afven våra
underhafvan-des stämning är högst liendllig emot ryssarne, så att
de endast med möda kunna hindras från onödiga
utbrott, som endast åstadkomma olycka.14

„Nå, och nu menar du, alt det skall gå värre till.**
„Ja, jag rädes det. Du mins mm dröm, natten
fore den betydelsefullaste dag i min lefnad. Derför
var sjelfva drömmen så mycket mera betydelsefull.
Jag såg en spindel, som spann in milt hjerta allt trängre
och trängre med sina trådar, tills det under outsägliga
qval icke mera kunde* slå, tills det slutligen qväfdes.
Margaretha, jag räds den spindeln, som smugit sig in
i mitt rum i dag, bådar att en olyckstråd spinnes om
mitt hjerta. Det klappar så ovanligt tungt i dag.
Syster, älskade syster, värna mig för spindeln; men du
kan ej, ack, du kan ej.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:29:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frucboije/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free