Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken hus eller böcker, ty staden var jnst förstörd, och
alla böcker från bibliotheket till Petersburg förda;
och som nästan intet folk funnits qvar i staden för
att försvara den, hade ock inga andra fått stryk
der, än några gamla käringar. Af vetenskaperna blef
alltså intet.
Skickades så Grefve Nieroth, som var finue och
duglig karl, för att taga högsta befälet i landet. Men
som han hvarken pengar, manskap eller proviant
medförde, så förordnades att hvarje karl i landet, ingen
undantagen, skulle sig med gevär och proviant för två
månader förse. Jag var väl ännu en ung gosse, men
stor och stark, och blef derföre bevärad, men kom
dock icke ännu denna gång i elden.
Då sedan Konglig Majestäts nådiga förordning kom
med förnyade uppmaningar till prester, embetsmän och
andra ståndspersoner, att till Sverige öfverflytta,
hvilken ock så åtlyddes, att af sådana endast högst fö i
landet qvarstadnade, då flyttade ock min fader till
Sverige. Men som min håg alltid legat åt
krigsstån-det, och jag denna tiden gjort bekantskap med den
raske Löfvingen, hvilken mig ock i mitt beslut styrkte,
så gick jag in som volontär, och marcherade vi uppåt
Pälkänä; men der hade de våra förlorat slaget.
I Österbotten fanns ännu folk, och erbjödo sig
dessa nu att mangranneligen tjena vid arméen. Men
då befälet fruktade sig med dessa ovana trupper
intet kunna uträtta, och derfore ej ville antaga deras
anbud, då svarade österbottningarne: „icke hafven J förr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
