Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
boken. Men pigorna, som ingen bok hade, sjöngo ur
minnet, och tackade jag Gud, att vi så Ijufligen denna
Gudstjensten hålla fingo. Kommo så Pekka och Elli
hem och satte sig ned vid dörren och sjöngo med, till
dess psalmen var slut, och frågade så Margaretha huru
kyrkfärden gick.
Svarade Elli: „bra, visst är presten ung, meu
skulle han varit hvem sona helst, så hade man tyckt
honom vara en Herrans engel, så efterlängtad var prest
här. Fast visst skulle det behöfvas en, som vore rätt
karl för sig, ty det är förskräckligt livad folket i dessa
svåra tider har glömt allt godt och vackert, ja sjelfva—
ste vår Herre till och med ha de glömt.“
Väl var ock denne presten ung, ty han var
endast en djekne, men sedan mest alla presler flytt
öf-ver till Sverige, måste nu ock sådana i nödfall
ordineras. Men Elli började nu att tala om att Flinken
sagt något, som icke kunde något godt betyda. Sade
jag: „rör sig den Flinken nu igen’?*‘ Sade hon: „Ja,
han har blifvit satt till länsman, sen den förra blef
fogde. Nog är det lätt nu för tiden för alla att få
sysslor, märks det.“ Han hade sagt åt henne på
kyrkbacken : „lita inte hon, Pijalamor, for mycket på sitt
plakat. Icke räcker det till tak åt alla, som smida
ränker mot vår nådigste kejsare.u Sade jag: „nog
känner jag den rackarn Flinken. Lycka han är en
sådan bjellra, att han inte kan tiga. Nu måste
jag bort, eljest kommen J alla i ledsamheter för min
skull. “
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
