Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Na hade vi endast tre mil qvar till skiiren och
hemmanet, der min jakt låg, men var ock denna bit
af hela vägen den farligaste, itliy att här ryssar på
alla håll svärmade.
Kommo vi så till en prestgård, der jag kände
folket. Förra innehafvaren af lägenheten hade af
rys-sarne blifvit bortsläpad, och sedan Gck en ung man
lägenheten, emedan han lofvade att enkan conservera,
det eljest ingen ville åtaga sig för de många styfbar-
o
nens skuil. Angrandes sig sedan, hade han väl velat
hela lägenheten cedera, för att slippa hastran; men
hon höll honom fast, och der sitter han nu. Uos
honom skalle vi na ett dygn hvila, för att nogare
underrättelser oss skaffa.
Stod pastorn på trappan, när vi körde in på
gården, och gick jag fram till honom, bedjandes att jag
och min brud måtte i enrum med honom få tala.
Undrande såg han på mig, frågande hvem jag
var. Låtsade jag mig då storligen förundra, att han
mig intet kände, sägandes: „visst var det jag, som
dansade med äldsta prestgårdsjungfrun i fjol på
bröl-loppet i granngården här; men si, pastorn har väl så
många tankar i hnfvndet, så han inte mins mig. Men
hvart få vi nu komma in till tals?‘‘
Pastorn bjöd oss in i sin lilla kammare invid
förstugan, och när vi kommit dit, strök jag min långa
lugg ur ögonen och tog min vanliga röst, och sade då
pastorn: „se, det är ju du, vildbasare,“ tilläggande
dock med hastig häpnad: „hvad i Herrans namn tån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
