Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem den sista trösten meddelat. J finnen der således
ingen eder till hjelp och assistence, hvad knnnen J
annat än återvända?41
Men alt återvända var för oss nu ej görligt. Till
holmen måste vi, ehvad oss än der förestå månde.
Talade jag så om denna saken med Margaretha, deri
hon ock densamma önskan hade som jag, att hon
måtte blifva min laggifla hustrn, då vi nu skulle från
alla menniskor skiljas , for att kanske här tillsammans
döden ljuta. Och bad jag så pastorn, att han ville oss
här sammanviga, på det vi icke måtte frestas till synd.
Ville han det dock ingalunda, sägande att en
sådan vigsel, utan lysning och giftomans samtycke, vore
både oloflig, olaglig och dertill ogiltig.
Sade jag: „icke är det för menniskors skull, som
vi detta begäre, utan är det för Guds och vårt eget
samvetes skull, och är det så, att eder derföre någon
olägenhet kunde tillskyndas, så mågen J oss intet
betyg gifva och intet derom i edra böcker anteckna.44
Svarade han: „kyrkoböcker finnas i vår församling
inga, sedan de för tre år sedan blefvo med vår kyrka
uppbrända, och har jag endast gjort några lösa
anteckningar. Hjelp Gud, laga ordning är visserligen
förstörd och åsidosatt i detta land, dock vill icke jag
vara den, som lag bryter. Vore det icke att
sammanviga en adlig jungfru med en ofrälse, kunde det
dock lättare låta sig göra, men nu skulle den, som
sådant gjort, ofelbarligen kappan förlora. Det är ju ej
längesedan sådant gifte var lifssak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
