Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej den stackars Margaretha mera. Da har ju sett
hennes ståndaktighet. Hvad jag undrar öfver det mod,
hon hade i dag, att så emot vår mor använda samma
vapen, hvarmed hon väl förmodade sig alldeles
omöjliggöra vidare motstånd af Margaretha. Och dock
hade hon ju knappt annan utväg. Varen då ej nu
längre obevekliga. Hvad är det då’ mera? Christiana
Oxenstjerna var af hög greflig ätt, och ett riksråds
dotter, och huru lycklig blef ej hon med sin prest!
Hvad led väl familjen deraf?"
,,Hm, min täcka förespräkerska, kors hvad du
är vacker, med minen så der en ange priant,“ sade
Carl, med denna hans vanliga artiga ton, som börjat
mer och mer pina Cecilia, emedan den hade något af
köld, och något af den man brukar mot barn, eller
nästan af förakt. „Men vet du väl, hvilka af de dina,
som snart sitta i rådet, och vet du hvilka vigtiga
saker ibland kunna bero af sådana der småtäcka tärnors
giftermål, ehuru deras små personer just icke äro det
vigtigaste af saken? Hvad du dock kan finna, är att
grefve H. vore ett något mera lysande parti, än denne
junker, som hon i sin envishet är galen efter. Men
kanske,“ tillade han med den allra lifligaste, fint
skämtande lon, „alt min egen sköna brud icke vill i rang och
rikedom se sig öfverträffad af sin syster. Detta var dock
ett anbud som jag tänkte på, innan jag ens vågade
hoppas det; och nu denna envishet, detta uppenbara trots 1“
Nu inträdde en betjent med tillsägelse, att
middagen vore serverad. Cecilia vågade ej annat än gå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
