Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stor, ofantlig spindel sträckte sina länga ben in genom
det öppna fönstret och började marchera in.
„Nå, hvad står på nu?“ frågade Carl och slog
armen om Cecilias lif, qvarhållande henne.
„Spindeln, spindeln, for Guds skull, låt den ej
komma i min kammare, jag finner här ingen trefnad
sedan.44
„Ah,“ skämtade Carl på sitt vanliga graciösa
sätt, som numera föreföll Cecilia så ihåligt, ,.en så
älskvärd fånge släpper jag icke för en spindels skull.“
Cecilia sträfvade med riktig ångest att slippa lös, men
Carl, som ej förstod hennes bäfvan, ansåg det för
af-fectation och släppte henne ej. Andteligen gaf han
henne friheten, men tog den ovälkomna gästen mellan
tummen och pekfingret och sade: „men se då en gång
Cecilia på din fiende. Icke är den ju så ful. Ser
du så vacker och spräcklig den är?14 Dermed räckte
han sig upp och lyfte spindeln så högt upp mot
väggen, som han nådde med handen, och lade den der.
Cecilia var inom ett ögonblick uppe på en stol, för
att bjuda till att fä bort sin fiende, men den hade nu
blifvit skrämd och hastat att gömma sig. Hon hittade
den ej mera.
„Carl, da är grym,44 sade Cecilia med möda
återhållande sina tårar.
„Förlåt, jag kunde ej neka mig det nöjet att
litet retas med dig, jag ville se hur det skulle klä’ min
täcka brud att bli ond. Men kom nu och låt
förtreten blåsa bort. Låt oss göra en tur i trädgården och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
