Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allt omkring sig, hade stelnat i hans armar och tycktes
nu dött. Han visste att det var morfinet, att hon måste
tagit för mycket, men han kunde inte värja sig från
den tanken, att han dödat henne eller varit nära att
göra det. Hon hade långsamt förblött genom alla dessa
män, som inträngt i hennes kropp, och han hade
fullbordat dådet. När hon klängt sig upp mot honom och
hennes blossande mun pressat sig mot hans, hade han
tyckt att hon varit ett ungt djur, men nu när hon låg
med vita kinder och munnen vemodigt sluten, såg han
i henne en lidande kvinna, en liten syster som
snubblat på vägen.
Han fick henne att vakna upp ur sin medvetslöshet
igen genom några droppar eter ur en flaska, som han
funnit på hennes toalettbord, det andra beviset för
vilka medel denna kvinna använde att hålla sig
uppe; men ännu länge efter sedan han lämnat henne,
förföljde hennes bild honom.
Han hade inte glömt henne än. För honom hade
denna händelse i det lilla hotellrummet i Paris blivit
ett säkert vittnesbörd om, att man icke ostraffat fick
bortse från människan för att finna vällusten. Man
måste älska, om man skulle ha lov att också njuta.
Men han, som var fylld av kärlek till människorna
och som medlidsamt lyssnade till deras hemligheter,
hade nu vid några och trettio år ännu icke funnit någon
kvinna att älska. Minnet av den där unga kroppen,
som mitt i njutningen blivit stel i hans armar och
kommit honom att skaka av kyla, hade på nytt rest
sig i hans tankar, så snart han funnit någon särskild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
