Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flicka på tre år kom in, en liten ljuslockig docka med
stora blå ögon, som uttryckte idel vänliga känslor.
Ester tog henne upp i sitt knä.
— God dag, Inga, sade hon.
De stora blå ögonen höjdes mot henne. Ester
började leka med den lilla, tog av sig sitt armband och
skramlade med det, lät barnet rida på sitt knä.
Hon var avundsjuk på Annie för denna lilla flicka,
som Annie själv tycktes ägna ett helt ytligt intresse.
— Jag har fått en som går ut och går med henne
på förmiddagarna, sade Annie, en så kallad bildad
flicka, som behöver tjäna en slant. Det gör mig mindre
bunden.
Hon såg inte ut, som om hon skulle låta sig
bindas av något som helst, men hon skakade bekymrad
på huvudet mot den lilla.
— Jaså, sade Ester förtrytsamt.
Annie gick ut i salen, där hon ställde sig vdd
skänken och sysslade med något, som Ester inte såg.
— Jaså, upprepade hon, härmande Esters röst.
Vad du lägger in mycket i ditt jaså. Du tror, att jag
inte har något annat att göra än att gå och promenera
med det där barnet. Min dag är helt och hållet
upptagen, snälla du. När man ännu inte är trettio år, har
man sina nöjen att sköta. Tänk vad jag skulle förebrå
mig, när jag blir gammal, om jag inte hade några
minnen att sitta och snusa över.
Hon syntes i dörren igen med ett glas i handen.
— Skall du ha en droppe? sade hon till Ester.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
