Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— O, jag är så rädd. Jag är så rädd, jämrade
hon sig.
Hon snyftade så att hon nästan skrek. Ester blev
i sin tur förskräckt. Hon sprang ur sängen efter
vatten. Men den andra ville inte ha. Hennes kropp
skakade spasmodiskt.
— Jag är så rädd! upprepade hon oupphörligt.
Ester visste inte vad hon skulle göra.
— Det är väl boken, som skrämt dig, framkastade
hon.
— Nej då, jag har inte ens börjat på den,
försäkrade Annie.
Hon lyfte upp ansiktet. Stora tårar rullade utför
hennes kinder.
— Men drick litet vatten. Ester räckte fram glaset
igen.
—- Har du inte något vin?
— Jo, nere i salen. Jag skall gå efter, svarade Ester
och svepte om sig sin morgonrock.
Men medan hon letade efter en butelj vin i
sals-skåpet, tänkte hon på hur trött Albrekt sett ut. Nu
förstod hon orsaken. Då hon kom upp igen, stod Annie
mitt i rummet med händerna i pyjamasrockens fickor.
Hon såg ut som en spenslig gosse med det
slätkammade, kortklippta håret och de vida, välpressade
långbyxorna. Begärligt tömde hon ett stort glas vin.
Tårarna hängde kvar i hennes ögonfransar, överläppen
darrade.
— Nu går jag, sade hon och slog snabbt i ett glas
till. Får jag ta med mig det här?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
