Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man bara behöver luta litet tillbaka, för att hon
skall sluta ögonen. Ivar Lundstedt såg på Annie.
Hon märkte hans blick och knep ihop ena ögat över
sitt glas. Men han hade en allvarlig min. Då han
ännu var löjtnant vid samma regemente som Albrekt
Hillgren, hade han varit förlovad med Annie, nu var
han kapten i reserven och ägnade sig uteslutande åt
affärer. Han såg emellertid ut som en militär med
sin raka hållning, sin friska färg och korrekta klädsel.
Annies man, som naturligtvis hade reda på att hon
som blott sexton-, sjuttonåring varit förlovad med
Lundstedt, brydde sig ej om att hon nu efter flera år
åter börjat vara tillsammans med honom. I Annies
ogenerade och öppna flirt med sin förre fästman
såg han rentav ett bevis på, att hon ej hyste några
ömmare känslor för denne — att hon endast fortsatte
en lek som för länge sedan var utagerad och mistat
sin spänning. Annie begagnade sig av hans
lättrogen-het.
Plötsligt blev hon nervös av Ivar Lundstedts blick.
Hon svängde sin boa runt halsen, så att mårdhuvudet
kom i nacken.
— Vad ser du på? sade hon förtretad.
— På dig!
— Du milde, du måtte väl ha sett mig förr.
— Ja, det har jag, sade han långsamt .
Men så slog han plötsligt om.
— Titta på studentskorna, utbrast han
småmy-sande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
