Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fortsatte de. Men endast en liten stund: någon
knackade med en käpp i våningen under dem.
— Så där ja, sade Ivar Lundstedt, det var kirurgen,
som bor under mig.
Fru Maast såg på sitt armbandsur.
— Klockan är ju bara halv två, sade hon missnöjt.
— En del av mänskligheten måste ju sova också,
anmärkte Renström.
Men Ivar Lundstedt sköt upp dörren till salongen.
Det hade varit tänt i matsalen, men nu syntes en grå
och töcknig morgondager smyga sig in genom
salongs-fönstren.
— Hu, det är ju morgon, sade Annie med en rysning,
och medan Ivar tände det elektriska ljuset, drog hon
ned persiennerna för fönstren. Men anblicken av dagern
hade fått dem alla att frysa. Grogglasen kommo fram.
— Vi gå och lägga oss nu, sade Baby. Det är ju
morgon.
Men Ivar ville inte höra talas därom.
— Det är kanske inte värt att dansa mer, sade han,
de äro så noga här i huset. Men ni kunna väl ändå
vara kvar en stund till.
Han satt på karmstödet av Annies stol och talade
med henne. Hon lutade nacken mot hans arm och
drack då och då små hastiga klunkar ur sitt glas.
— Stanna en stund efter de andra, sade han lågt.
— Ja, svarade hon med tjock röst och log litet
osäkert mot honom.
Löjtnant Maast övade trollkonster. Han höll en
enkrona i handen och lät den försvinna för att strax
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
