Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en gång löjlig och tråkig dager över fru Befverfeldts
släkt, ja ställa denna oförvitliga person själv i ett
misstänkt ljus. Detta var vad Tyra genast tänkte,
och det gav något triumferande åt hennes mörka
ansikte. Icke då, icke först, insåg hon, att det bleve
hon, som finge sitta emellan, om flaskan saknades.
Hennes hat förblindade henne. Nu var hon med på
fru Hillgrens tankegång. Tyra skulle visst inte hindra
henne. Unga kvinnor som Tyra slå gärna in en dunkel
ränning av hämnd och hat i sin kärleks vävnad. Man
har trampat på dem, därför trampa de gärna igen.
Smutsen från de förbiåkande har stänkt upp i deras
ansikten, därför kasta de gärna smuts tillbaka — om
de tro detta kan lända dem till nytta. Eljes tiga de
ödmjukt.
— Jag har inte mycket lust därtill, sade hon med
nedslagna ögon, nu låtsande en tvekan, som den andra
förstod redan var överstånden.
— Du milde, viskade Annie hänryckt. Ni hjälper
mig! Ni är förtjusande! Kom!
Hon öppnade dörren och var redan i trappan, då
Tyra sprang efter henne. På tröskeln till doktorns
rum stannade Annie ett ögonblick. Det var, som om
det intryck av ordning och arbetsamhet, som hela
interiören gav, fick henne att draga efter andan: de
uppradade böckerna på skrivbordet, instrumenten
som glänste på hyllorna i glasskåpet, den vita
läkarrocken på en krok vid dörren — en annan värld än
hennes egen, vilken hon tänkte göra intrång på, ja
stjäla något ifrån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
