Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Ja, svarade lion lågt, men såg inte på honom.
Svaret hann icke förvåna honom, som det eljes
skulle gjort, ty bilen stannade i detsamma vid grinden.
Han hoppade ur och räckte henne handen, pinsamt
medveten om att pensionatsgästerna nu skyndat till
fönstren. Hon steg ned, gungande som ett litet skepp.
En doft av blommor slog emot dem, då han
öppnade grinden. Ett ögonblick tänkte han med glädje
på, att hon måste komma att känna sig hemmastadd
här med alla blommorna. Fru Befverfeldts trädgård
var inte olik de engelska trädgårdarna. Hon stannade
också.
— Such a nice place, sade hon, och åter lyste
leendet, hans eget leende, upp hennes ansikte.
Fru Befverfeldt kom ut på trappan och tog
hjärtligt emot dem. Hon talade genast engelska med fröken
Moustik. I själva verket hade ingen förut tänkt på
att hon ej skulle kunna svenska.
— Ni är väl trött efter resan? frågade Ester
vänligt.
De gingo tillsammans upp i rummet, som alla varit
så ivriga att hjälpa till med att ordna.
Ester gick ned igen och lät sända upp en
kaffebricka. Hon kände sig litet överraskad vid åsynen av
denna sjukliga, unga kvinna. Om detta hade aldrig
herr Moustik talat.
De andra gästerna kommo emot henne. Alla hade
redan sett fröken Moustik, då hon steg ur bilen.
Krister och fröken Steen kommo in från trädgården.
— Stackars liten, sade Krister, men han sade det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
