Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Vem? sade han.
Men hon hörde inte på honom.
— Den där andra damen där ute, fortsatte hon sina
egna tankar, är så blond och vacker, ja hon är vacker,
till och med jag ser det, och jag vet, att han tycker
det. Jag räknas för ingenting nu. Han kommer att be
henne att bli hans hustru.
Fredrik Holm yttrade ingenting. Han förstod nu.
att Tyra talade om doktor Norelius. Det hade hon
aldrig gjort förut.
— Kom så gå vi, bad han och tog hennes arm.
De fortsatte tysta framåt. Hon hade slutat gråta,
men hennes ögon hade alltjämt ett sorgset uttryck.
De gingo inåt staden igen. Det hade varit meningen,
att hon denna sista kväll skulle ha följt med honom
upp, han hade dukat fram litet godsaker på bordet
innan han gått, men när de nu stodo utanför porten,
ville hon genast skynda sin väg för att hinna med
tåget.
— Men det dröjer ju så länge, innan vi träffas.
Kom med mig, bönföll han med gråten i halsen.
Aftonen hade varit misslyckad. Där uppe i hans
lilla rum skulle hon säkert bli gladare. Han ville
göra det så trevligt för henne. Hela denna vandrings
mål hade ju för honom endast varit att slutligen få
sitta där inne på ottomanen med hennes hand i sin.
Men för Tyra hade det plötsligt gått upp, hur
ända-målslösa alla dessa skymningspromenader med den
unga studenten voro. Hon ville honom ju ingenting.
Hon hade sällskapat med honom, därför att hon inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
