Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagen efter det Annie varit uppe hos Ivar
Lund-stedt, tog Stefan emot sina patienter i staden. Det var
hett och instängt i våningen, och öppnade man fönstret,
virvlade dammet från gatan in och slamret av bilar
och vagnar och hästhovarnas tramp mot
stenläggningen ljödo i hetsigt och oupphörligt stegrat tempo.
Stefan kände sig olustig. Då mottagningen var slut,
blev han sittande vid sitt skrivbord med huvudet i
händerna. Tyra hade nyligen rest, och han hade lejt
portvaktsgumman att öppna. Hennes tunga steg
hördes i det yttre rummet, där hon gick och ställde i
ordning efter patienterna. Ansiktena, han sett under
förmiddagens lopp, trädde åter fram innanför
ögonlocken. De grimaserade mot honom, uppsvällda av
hettan med tomma ögon och dumma leenden. Men det
var ett ansikte, som oupphörligt trädde fram för hans
inre syn: det var den lilla ryskans. Han hade läst
om den hemska händelsen i tidningen och ända sedan
föregående kväll försökt få tag i Ansgar Ryd, men
det hade visat sig omöjligt att finna honom.
Medan Stefan nu satt fördjupad i tankar på detta,
ringde det på dörren — en kort, häftig signal. Vem
kunde det vara så här dags? Han hörde någon tala
med gumman. Nu gläntade hon på dörren, men sköts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
