Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu skulle hon minsann visa, att hon inte var någon
dum person, som inte dugde till annat än att stoppa
till hålen på gamla kläder. Annie skulle få orsak att
tacka sin gamla mamma. Listen har varit Evas
döttrars privilegium ända sedan historien med ormen.
Albrekt hade förstås hört berättas om den där natten
hos Ivar, förstode man nu bara att sköta korten, så
skulle nog fru Stevens vara kapabel att bevisa, att den
natten var de oskyldigas natt, då fåret betade bredvid
lejonet och hästen bredvid tigern.
— Kära Albrekt, sade hon och såg vänligt på
honom, men som uppifrån en höjd. Annie har ett
fel, hon tror alla om gott. Som nu detta med Ivar.
Han var ju hennes fästman, när hon inte var stort
mer än en skolflicka, och hon själv tyckte inte alls
det var besynnerligt, att hon tog upp bekantskapen
med honom igen, det har ju Albrekt varit så hygglig
att inte heller bry sig om. Men folk pratar. Det
förstod hon inte, för att för henne äro alla små rara
änglar. Jag är säker på, att hon i denna stund inte
har en aning om att den där natten hos Ivar för
närvarande kilar omkring i staden som en tusenfoting,
som det växer ut nya ben på vid varje anhalt av
vägen.
Albrekt höll sig lugn, fastän hans läpp på ett
misstänkt sätt började skälva, men det märkte inte hans
svärmor.
— Såå, sade han blott.
— Jo jo, på det viset är det. Albrekt sade ju nyss,
att han fått höra något. Det var väl förvridet, kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
