Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- I 24 —
leonora
(mer och mer retad, utmanande).
»Det?» — Hvad?
max (hänsynslöst).
Att rymma bort med mig. Jag har aldrig ens
vågat häntyda på det — ännu mindre föreslå er det.
Nu kan ni höra, att jag i mitt innersta åtminstone
tänkt mig möjligheten.
leonora
(med okonstlad föivåning, utan att ens bli förnärmad).
Men, Max. . . Det är otroligt. Bara att tänka
sig. .. Och ni, som känner mig . . .
max (med stigande häftighet).
Ja, jag känner er. Jag vet på pricken, hvad ni
accepterar och hvad ni icke accepterar. Ni tar emot
tributen af mina tankar, af min längtan, af min
passionerade hängifvenhet — ni tar emot det högst graciöst
och ostentativt, ni gör ingen hemlighet däraf, icke ens
för er man. Men om jag blott en enda gång
försökte ... Ja, jag har hållit till godo, men ni inbillar
er väl inte, att jag varit nöjd med det ni skänker mig.
Om det en gång blefve fråga om att i minsta mån
lämna något i gengäld, så . . .
leonora (lågt och hastigt).
Jag lämnar gengäld. — På mitt sätt. (Max tiger
ock ser på henne. Leonora varmt och energiskt.) Jag
älskar er icke — som ni älskar mig. Jag har aldrig
försökt att inbilla hvarken er eller mig själf det. Som
kvinna och hustru är jag lycklig nog att älska min
man så högt, att det är mig en ren plåga att blott
tänka någon annan i hans ställe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
