Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dygdens Belöniing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förordsakade desto mera glädje, som hans långwariga frånwaro gaf Tidningen om hans död mera sannolikhet; han sjelf war ensam fördjupad uti den djupesta sorg, dess första omsorg war, at gifwa Stragulion wedermälen af sin frikostighet, så wäl för de tjänster han nyligen giordt honom, som och för at bringa honom, at fulfölja sin trogna omsorg för den unga Tarsia. Detta namn hade Apollonius gifwit sin Dotter, emedan hon wid Tarsis strand, blef frälst ifrån skepsbrottet. Denne ädelmodige wännen swarade, så länge han lefde, emot Konungens förtroende; men efter hans död, som timade kort därpå, blef den unga Tarcia antwardad til Dionysiades Stragulions änkas wård.
Fyra år lupo til ända innan Apollonius på något sätt wille skingra sin sorg; men en händelse yppade sig, uti hwilken han kunde wägra at deltaga.
Konung Seleucus, uti Syrien missbrukade et olagligt wälde, som han tagit sig öfwer några små prinsar, hwilka han med wåld underkufwat och gjort sig skatt-skyldige. Desse Prinsar kommo öfwerens at kasta af sig detta ok. Apollonius ingick förbund med dem och beslöt at i egen Person biwista kriget; men för än han öpnade fält-tåget wille han se sin
dotter; och för at ej sätta henne i fara för et nytt skeps- brott, om han lät henne komma til sig til Tyr, så företog han sjelf en resa til Tarsis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
