- Project Runeberg -  Folkskolans Barntidning / 1912 /
30

(1892-1949)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5 (14 febr.) - Höganäs. Av Karla Rönne. Med fotografier - Dockan berättar. Av Karin Jensen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

riktigt nära och vill klappa den blanka
länden, kan det hända, att »Pålle» lämnar
krubban på en minut för att »snusa» på din hand.
Han är van att få sig en eller annan
läckerbit av sina tvåbenta arbetskamrater — litet
socker, ett par brödkantar — och väntar
nu samma traktering av dig. En gång
nedhissade i gruvan, få hästarna stanna
därnere sitt återstående liv och aldrig mera se
solens ljus. Man kan ej annat än glädjas å
de stackars hästarnas vägnar över att efter
hand deras antal minskas mer och mer.
I de nyare schakten drivas spårvagnarna med
elektrisk kraft, och man kan numera åka
flera kilometer under jorden på elektrisk
spårväg.

Vid kolbrytningen och därmed förenade
arbeten sysselsättas nära fem hundra man,
därav ett par hundra kolhuggare. — —

När vi efter ett par timmars vistelse i
underjorden åter befinna oss uppe i
dagsljuset, återstår att bese alla de olika
fabriksanläggningarna för tillverkning av skilda
produkter. I de många stora
fabriksbyggnaderna förädlas de råämnen, som upptagas
ur gruvan, till eldfast tegel, rör, lerkärl med
mera. I ett par väldiga byggnader
tillverkas eldfast tegel och kloakrör, vilka varor
utskeppas till utlandet, särskilt Danmark,
Norge, Tyskland och Ryssland, men även till
Amerika och Australien. Förutom rör göres
här också svinkrubbor, hoar,
lokomotivskorstenar och annat. Tillverkningen vid
lerkärlsfabriken består i huvudsak av hushållskärl,
större trädgårdsurnor och ornament, en massa
av de mest olika prydnads- och leksaker med
mera. Vid de olika fabrikerna ha ungefär
sex hundra arbetare daglig sysselsättning.

Höganäs besökes varje år av tusentals
turister och främlingar. Även kungliga
personer, både svenska och utländska, ha rest
dit för att taga dess sevärdheter i
betraktande. Konung Oscar II besökte flera
gånger både som prins och regent den skånska
stenkolsgruvan. Prinsarna Gustaf Adolf och
Vilhelm voro där 1896, och kronprinsparet
reste dit från Sofiero, första sommaren de
bodde där.

Flera av gruvschakten ha fått namn efter
medlemmar av kungafamiljen. Ett schakt
kallas Oscar II:s schakt, ett annat
benämnes efter kronprins Gustaf Adolf.


Dockan berättar.


Av Karin Jensen.



Länge hade jag nu stått utställd i
butikfönstret mellan en luden björn och en stor
vit kanin med rött band och bjällra om
halsen. Många små barn gingo förbi mig
varenda dag med sin mamma vid handen;
de stannade gärna framför mitt fönster, och
gossarna tittade på automobilerna och
segelbåtarna längs nere vid rutan, men
flickorna tittade på mig. Och jag märkte
mycket väl, hur de sedan sågo så bedjande på
sin mamma; munnen sade också någonting,
och jag trodde mig nästan ana, vad det
var. . . Men den ena dagen gick efter den
andra, och ingen kom in och köpte mig.

Den ludna björnen bars en morgon bort
i famnen på en liten pojke, och hinkar och
spadar, bollar och snurror plockades i hela
mängder ur fönstret och sveptes in i
omslagspapper borta vid disken. I brist på
annat sällskap försökte jag mig på med kaninen
med bjällran, men han svarade så fasligt
enfaldigt — någonting om kålblad, vill jag
minnas — att jag blev riktigt förtretad. Han
kunde ändå röra på öronen, så att jag hade
trott honom om bättre förstånd. Nu
började jag leds och längtade förskräckligt efter
ombyte.

Då, en vacker solskensdag, stack
butiksfröken försiktigt ned handen, tog mig om
axlarna och lyfte mig upp ur fönstret. Min
vita hatt med blåa snodder och de små
silkesbollarna lade hon rakt över mitt
ansikte — puh, det var inte trevligt, jag ville
nysa! — och hela mig stoppade hon ned
i en stor pappask, som hon lade locket
på. Vad ska’ nu ske, undrade jag, och jag
kände mig verkligen rätt nyfiken och
förväntansfull. Men det var varmt och mörkt inne
i asken, och rätt som det var, somnade
jag.

När jag åter slog upp ögonen, satt jag på
armen på en liten flicka med mörkt hår och
en stor röd rosett över ena örat, och hon
storskrattade med hela sitt lilla runda
ansikte. Hon tittade rakt in i mina ögon och
strök mig med sitt varma finger över
kinderna och lyfte smått på min klädning
nedtill för att se efter, om jag hade spetsar på
min underkjol. (Det hade jag naturligtvis).
Inte ett ord sade hon — hon bara såg glad
och belåten ut. Hennes mamma stod
bredvid, och hon sade till sist: — Jag tror

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 3 15:21:38 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fsbt/1912/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free