Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 20 (4 sept.) - De olympiska spelen. Av Einar Rosenborg. Med fotografier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i rodd.
byxor vunno över deras egna landsmän.
De fingo respekt för de där nordborna.
När de reste hem till sitt land igen,
kunde de berätta, vilken duktig och
segerrik ungdom, som växte upp i Sverige,
och de beslöto att göra vad de kunde, för
att deras egen ungdom skulle bli
likadan.
Efter de olympiska spelen i Stockholm
har ivern blivit stor hos * alla folk att
med dubbel flit bedriva förberedelserna
för nästa stora tävlan. Segern kommer
inte av sig själv. Den måste vinnas
genom övning och självtukt. Den ungdom
som vill, att Sverige icke skall bli efter
och stanna i ett av de bakersta leden
nästa gång, kan själv bidraga till
framgången genom vaken och verksam håg
för härdande idrott.
Framgången är ändå inte det
viktigaste. Det viktigaste är, att en
idrotts-övande ungdom en gång blir ett friskt
och dugande folk, uthålligt i arbetet,
motståndskraftigt mot sjukdomen och
motgången. Ty det är inte bara
kroppen, som övas och stärkes genom
gymnastiken, idrotten och den sunda leken.
Även viljan härdas. Den idrottsman,
som verkligen önskar vinna en tävlan,
han måste under veckor, månader och
Sverige förut. Kanske hade de kommit
resande med tjocka pälsar i kofferten i
tro, att häruppe bara fanns snö och köld.
Kanske hade de förut inte varit riktigt
på det klara med att Stockholm ligger
i Sverige, och att Sverige är ett land för
sig med en gammal, stolt historia. Nu
fingo de veta det. I strålande solsken
foro de genom det sommarfagra landet,
där röda stugor lyste vänligt i backarna
mellan mörk granskog och ljusa björkar
invid blåa sjöar. De kommo till en stad,
som reste sig på en grund av fast
granit mellan öppna och glittrande fjärdar,
längre bort kransade av gröna stränder.
Flaggor vajade festligt längs kajerna och
smällde för den ljumma vinden ovanför
Stadions borgliknande murar. Som en
fest var varje tävlan. Allt gick glatt
och raskt som det skulle. Det lilla
svenska folket hade förstått att ordna de
olympiska spelen med sådan
omtänksamhet, att ingenting fattades, ingenting
behövde önskas annorlunda. Det hela
var bättre än det varit vid de
föregående spelen. Men svenskarna kunde
mera än ordna allting på ett förståndigt
sätt. De kunde segra också. Med
förvåning sågo främlingarna, hur de ljusa
idrottsmännen i vita tröjor och blå
Tävlan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
