- Project Runeberg -  Folkskolans Barntidning / 1912 /
139

(1892-1949)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 24 (2 okt.) - Äventyret i trädgården. Saga av E. von Post. Illustratör: V. Börjeson - * Min ängel. Av Anna Tengstrand - Huvudbry

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vårens första blomma alltid väckte så
stor fröjd och glädje, och därför hade de
små vårblommorna en sådan brådska.
Jag vill berätta dig en historia om två
röda rosor, tilläde féen och flyttade sig
närmare Rosa, Jimmidibydill har nog
hört den förut, sade hon och nickade åt
tomten. Det var en gång en liten flicka
som räddade två röda rosor från en
för tidig död. De stackars
blommorna hade blivit bortkastade mitt på
gatan. Halvvissnade och bedrövliga sågo
de ut, ty intet vatten hade de fått på hela
dagen. De flämtade och suckade: »O, om
vi bara finge vatten, vatten!» Nu hände
det, att en liten blomstervän gick förbi
och fick se blommorna på gatan. »Tänk,
om någon vagn kommer och kör över
dem, eller om någon människa trampar
på dem», tänkte hon med förfäran, varpå
hon sprang fram, plockade upp dem och
tog dem med sig hem. Snart badade
de båda två i friskt vatten. På natten,
må du tro, medan den lilla flickan sov
och drömde, hade rosorna stort bestyr.
De skulle leva upp igen och med all
kraft arbetade de därpå. På morgonen,
då den lilla flickan kom för att se på
sina stackars blommor, vad tror du väl
hon fick se? Två de allra härligaste,
friskaste rosor lågo där och simmade i
vattnet. Nu var det så, att som alla
riktiga blomstervänner, så kunde den
lilla flickan förstå blommornas språk, och
då hon såg på dem, talade de till henne
så vackert, så vackert.

Här slutade féen och smålog åt Rose:

— Ja ja, sade hon, du känner nog till
det här! Och minnsann det gjorde Rose,
ty den lilla flickan, som räddat rosorna,
var ingen annan än hon själv.

— Men farväl, farväl, utbrast plötsligt
prinsessan Vårvind och höjde sitt lilla
guldspö. De skimrande fjärilarna
fladdrade, och i väg bar det.

* *

*



Länge, länge efteråt funderade Rose
på hur det egentligen hängde ihop med
prinsessan, tomten, silkesduken,
humlorna och allt sammans, men det fick hon
aldrig någon klarhet i. Hon måste nöja
sig med den förklaringen, att underbara
saker händer och sker i sagornas
förborgade värld och, käre läsare, det får
väl också du göra.

JXtirr ärrgsl.

Jag vet, att vid varje steg, som
jag tar,

€n strålande ängel i sällskap
jag har.

Var da| och var stund han
bevarar mig

Och avvänder farorna ifrån min
stig.

Och när något ont vill komma
mig när,

I änglavingarna skyddad jag är.

Och när något styggt mitt sinne
beröff,

ffiin ^ängels viskning så tydligt
jag hörj;.

Så lugn och så trygg och så glad

jag Ä

<s>y vad jag behöver min ängel
förståif.

Kan lär mig de rätta böneljud,

<«>y han står så nära, så nära
(5ud.

Anna Tengstrand.

Litet Huvudbry.

Kurragömmagåta.

Av Folke Alhqvist.

Turkiet, Mull, Tripolis, Leipzig, Neapel, Lyon.

Tag en bokstav ur varje ord och bilda därav
namn på en blomma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 3 15:21:38 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fsbt/1912/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free