Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 28 (30 okt.) - När lille Gunnar skötte kapsågen. Berättelse av Josef Blomqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K>Sbo
lliMötrcrod
läsning för dö unga
N:r 28. (30 okt.)
Redaktion:
(1912) Årg. XXI.
–w-
När lilla Gunnar skötte kapsågen
Berättelse av Josef Blomqvist.
__
Vet du, vad en företagsam och
finurlig pojke brukar ställa till med, när han
upptäcker ett litet porlande vattenfall
intill där han bor? Jo, det ska jag
säga dig! Först gör han sig ett
vattenhjul av två runda träskivor med flata,
ett par decimeter långa spjälor emellan.
Sen dämmer han upp vattnet, så att det
störtar ned i ett lodrätt fall och så fäster han
hjulet just under vattenfallet på lämpligt
sätt. Då kan du tro hjulet snurrar runt
med lustig fart, och vattnet stänker och
glittrar omkring det. Detta är nu till
en början mäkta roligt, men om det är
en praktisk pojke, så tycker han snart,
att det snurrande bjulet borde kunna
dra någon maskin. Kan han då ej själv
ställa i ordning en sådan, så kanske
någon stor hjälper honom t. ex. med ett
helt litet sågverk — men nog är det
roligast, om han själv kan tänka ut,
hur ett sådant skall inrättas. Detta är
dock inte så lätt. Då är det nog bäst
att ha sett ett stort, riktigt sågverk, som
stora människor bruka anlägga, där höga,
brusande vattenfall finnas i åar och
floder. Och om ett sådant, inte om något
leksakssågverk var det den här
berättelsen egentligen skulle handla.
Hur är det, har du själv sett något
riktigt sågverk? Är du en liten
norrlänning, så har du kanske sett flera och
det storartade ändå, ett sådant där, där
man riktigt tappar andan av rädsla och
förvåning inför alla vinande och
väsande sågklingor. Det som vi ska tala om
är bara en ganska anspråkslös
anläggning vid en liten småländsk å. Men
där finns åndå mycket, som du skulle
finna märkvärdigt första gången du
ser det. Där är den lån^a
kvarnrännan av trä, som synes lång väg utifrån.
Genom den rinner vattnet, allt efter man
öppnar dammluckorna, för att sedan
med sin kraft störta sig över ett väldigt
vattenhjul eller, som mau nu för tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
