Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 28 (30 okt.) - Något om skrivtecknens uppkomst och utveckling. Av Algot Janson - Skallerormens hämnd. Indiansk saga, återberättad av Hedda Andersson - Huvudbry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efterkommande släkten. Boken är en
boning för mäktiga tankar.
Egypterna trodde, att bilderna och
hiero-glyfterna i templen och kungagravarna skulle
vakna till liv, och de ha fått liv. I långa
rader tåga de egyptiska arbetarna för vår
blick, i väldiga kolonner marschera härarna
till strid. Och faraonerna sitta på sina
troner, mottagande folkets hyllning. Det är
boken, som givit bilderna liv.
-m-
Skallerormens hämnd.
Indiansk saga, återberättad av
Hedda Andersson.
På den tiden, då människorna förstodo
djurens språk, voro en gång några barn ute
och lekte utanför sin moders stuga.
Plötsligt började barnen skrika och ropa på
hjälp. Och då modern kom ut, fick hon
se, att en stor gul skallerorm närmade
sig barnen, där de sutto i gräset. Utan
att i sin stora förskräckelse tänka på hur
farligt det är att döda en orm, fattade
modern en stör och krossade ormens
huvud.
Mannen var samma dag ute oeh jagade.
Då han om kvällen gick hem, fick han
höra ett besynnerligt, klagande ljud. Och
då han såg sig omkring, fann han sig
vara omgiven av en hel skara jämrande
skallerorm ar.
Mannens första tanke var att springa
därifrån så fort han kunde, men som
han på samma gång kände medlidande
med de stackars olyckliga ormarna,
beslöt han att försöka hjälpa dem, om han
kunde.
Darrande av förskräckelse men med
djupaste vördnad hälsade han dem, tog
av sig hatten och frågade, varför de voro
så bedrövade.
— kVäl må vi vara bedrövade, sade
ormarna. Din egen hustru har ju dödat
vår store hövding, den gula
skalleror-men.
— Det smärtar mig djupt, sade
mannen, och jag skulle gärna vilja göra
något för att lindra eder sorg, såvida ni
värdigas av nåd vilja skona mitt liv.
— Det beror på om det är sant, att
du vill göra något för oss, svarade
ormarna. I så fall måste du giva oss ett
heligt löfte. Och kom ihåg, att om du
bryter det, så är du dödens man.
— Jag lovar göra allt vad ni vilja
och även hålla mitt löfte, om jag blott
får behålla livet, sade mannen.
— Nå, lova då, att du, så snart du
kommer hem, skickar din hustru till
källan efter friskt vatten åt dig, sade
ormarna.
Ja, mannen lovade.
Då mannen kom hem, var det mycket
sent på kvällen, men hustrun satt ännu
uppe för att giva honom kvällsvarden.
— Min kära hustru, jag känner en
svår törst och kan inte äta, förr än den
är stillad, sade mannen. Hämta mig
först en kruka friskt vatten ur källan
därute.
Hustrun gick, och strax därefter fick
mannen höra ett genomträngande skrik
om hjälp. Men när mannen kom ut,
var hustrun redan dödad. En skallerorm
hade ringlat sig om hennes hals och
strypt henne.
— Så där hade det gått med dig också,
om du inte visat oss den vördnad, som
oss tillkommer, samt varit en ordhållig
man, sade ormen. Nu äro vi nöjda med
den hämnd vi fått, tilläde han. Om
någon släkting till oss, som ej känner dig,
skulle vilja anfalla dig, så behöver du
bara börja sjunga den sång, som du nu
skall få lära så lämnar han dig.
Därefter fick mannen lära sig
ormsången, vilken varje indian sedan den
dagen alltid uppstämmer, så snart han
får se en orm.
-m-
Litet Huvudbry.
Punktgåta.
. , . , — Ett flicknamn.
, . , — »
— Ett gossnamn.
— En stad i Sverige,
, . , . . — Ett landskap i Sverige.
. , . — Ett gossnamn.
— Ett rike i Europa.
. , . . , — Ett flicknamn.
................. En julbok.
Begynnelsebokstäverna bilda namn på en stad
i Sverige. Varje punkt betecknar en konsonant,
och varje komma en vokal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
