- Project Runeberg -  Folkskolans Barntidning / 1912 /
169

(1892-1949)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 30 (13 nov.) - Nissegården i Olla-berg. Av Elin Waldén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

■p—..............-=»—" .........=B

HISSEGÅRDHJ4 I Olilifl-BERG

AV ELIN WALDÉN.

J (Forts. o. slut fr. föreg. nr.) U

\m\t –––––––––i»=ii =][=jl– —i[g

I ena hörnet av stugan stodi en stor öppen
spis och i dess välvilliga, värmande hägn en
bakugn, vars make ingen sett. Man hadie
gott kunnat köra med vagn in i den, så
väldig var den.

Vid ugnen satt en liten gråklädd gubbe och
späntade stickor. Hans jacka var kantad med
gullband och hans vita skägg flöt ned till
knäna. Men under de buskiga, grå
ögonbrynen lyste ett par hjärtvänliga, blida blå
ögon. Och den gubben var nisse-husbon’!
Vid spisen stod nisse-moran och rörde i den
väldiga grötgryta. Hon hade en vitveckad
mössa på sitt vackra, gråa hår, ett stort vitt
förkläde och silverfrans om tröjan.

På lätta fötter trippade hon välvilligt mellan
hyllan och bordet, och ett, tu, tre var det
dukat för allt husfolket. I högsätet var en
gulltallrik och en gyllene mugg framsatt.

Alla gingo nu till bords. Barnen blevo också
inbjudna, och de fingo sitta mellan
Saffrans-nisse, och en glad, svartögd byting, som de
kallade Korint-nisse. Men där funnos många
små-nissar till, en hel krans runtomkring
bordet.

Till barnens förvåning satte sig ingen i
högsätet, utan den platsen förblev tom.

— Vem är det, som skall äta på
gulltall-riken? viskade Kristina i örat på
Saffrans-nis-se, som hon kände sig litet bekant med.

— Det är ju morbror, förstår du. Känner
du inte morbror?

—i Nej, bur skulle vi känna honom,
ut-brusto båda flickorna på en gång.

Men vi, små-nissar, hålla mera av honom än
både av far och mfor och alla syskonen.
Och Jian sitter i högsätet och sover i finsängen,
och ingenting är gott nog1 å,t honom. Men
nu är han på resa, så jag tror inte ni får
se honom. Uppe bland människorna kallas
han julbocken.

Flickorna knuffade till varandra och blevo
blossande r öda. — Tänk, att julbocken bor i
Olla-berg, och det vet inte faster Johanna!
Vad hon skall bli förvånad, när vi komma
hem och berätta henne det.

—> Morbror är gammal ungkarl, fortsatte
nisse-gossen, och eftersom, han inga egna baui
har, älskar han alla andras så högt. Han
lever bara för att glädja dem. Men nu är ban

N:r 30. (13 nov.)

Stina Quint
Redaktion, Hellström.

(1912) Årg. XXI.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 3 15:21:38 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fsbt/1912/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free