- Project Runeberg -  Folkskolans Barntidning / 1912 /
199

(1892-1949)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 35 (18 dec.) - Blixten. Av Otto Witt - Litet om bananer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Med lysgas?

— Du pratar! Med elektricitet,
naturligtvis.

— Jaså?

— Ja. Jag är laddad med negativ
och han med positiv, ser du.

— Ja, jag ser, svarade ballongen, men
den narrades nog, ty elektricitet är
osynlig, till och med för en ballong. — Men
säg mig, broder Molntapp, vad är
egentligen blixten för något?

— Vet inte du det?

— Jo, jo, det förstås, det är en
ut-laddning.

— Ja, det händer.

— Nej, jag vet inte riktigt, sade
ballongen till slut.

— Då skall du få höra. När jag och
bror min mötas och vi komma på nära
nog håll, så skaka vi hand med varandra.
Det tillgår så att en lång elektrisk gnista
slår över emellan oss.

— Åh!

— Jo, du.

— Ja, det var då ingen konst!

— Å — det är mycket invecklat.

— Jaså. Jag tycker det var enkelt.

— Nej. Du vet nog inte, att det är
omöjligt, att det kan blixtra utan regn
eller fuktighet i luften?

— Nej.

— Jo, så är det. När nu den elektriska
gnistan slår igenom vattengasen–

— Gas? frågade det inne i ballongen.

— Vad var det? undrade molnet.

— Det är bara min mage, som är
gas-fylld, svarade ballongen.

— När gnistan slår igenom
vattenångan, så sönderdelas denna av den
elektriska strömmen i sina beståndsdelar:
syrgas och vätgas. —

— Hurra! skrek ballongen. Vätgas är
min speeialitet.

— Kurr, kurr, brummade lysgasen stött.

— Jaså, sade molnet. Nå, det var
roligt. Men när sedan gnistan träffar
dessa bägge gaser, förenas de igen —
till vatten — av antändningen. Detta är
den explosion, som åstadkommer
knallar-ne. Och detta vatten är det som är
början till »åskregnet». Så snart detta
börjar falla mot jorden så slå våra viggar
ned, följande regnets vatten, som leder
elektriciteten.

— Ja, visst. — Men varför äro
åskknallarna så ojämna, så mullrande, än
hårda, än svaga?

— Därför, att luftens innehåll av
vattenånga är ojämnt fördelat, svarade
molnet.

— - Det är sant, det har jag hört
avi-atörerna säga, svarade ballongen.

Plötsligt mörknade det.

Det var det andra molnet som kom.

— Adjö, sade ballongen.

Men innan den hann flyga bort,
hälsade det nya molnet:

— Goddag.

Det blev en väldig blixt!

Det dundrade och smällde och
ballongens lysgas exploderade med en av de
minsta knallarne — bara som en liten
knallpulverspistol emot ett batteri
kanoner.

Se det är så, att en liten mänsklig
ballong kan explodera fram ett par
hundra hästkrafter under det att en
himmelsk blixt alstrar fem millioner
hästkrafter i ett enda ögonblick.

Men ballongen blev till damm, och vart
dammkorn fördes till jorden i centrum av
en regndroppe.

–m-

Litet om bananer.

Bananen, denna närande och välsmakande
frukt har på senare år blivit mycket allmän
också här hemma.

Bananens ursprungliga hemort är Sydasien,
där den växer vilt i Indiens och Siarns
skogar, på Ceylon och Filipinerna.

Denna frukt har varit känd från äldsta
tider och omtalas redan i gamla tider både
af latinska och grekiska skriftställare, några
mena t. o. m. att den är den älsta av alla
kulturplantor.

Ju mer mogen bananen är, desto mer
socker och desto mindre mjölstoff innehåller
den. Omogna bananer smaka fullständigt
som färska franska bröd. Torkas de i solen
och beströs med socker, få de samma
näringsvärde som fikon och pulvriseras de, får
man det fina bananmjölet.

I Nordamerikas s}7dstater användas
bananer av läkarne såväl till invärtes bruk som
för att därmed hela sår. Bananer kunna
gömmas i längre tid, när de läggas i
papper på ett kyligt ställe.

-m-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 3 15:21:38 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fsbt/1912/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free