Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-högmod, fast de skryta med den. Osh då är det sannerligen bäst att hålla sig så långt som möjligt därifrån, ty högmod går före fall.-]{+das Matt* bran och blå; kom för rätta, och fick plikta . . .
huru mycket va dä nu igen?+}
ERIK
(fundersamt). Men nog stå nykteristerna ändå på benen, när fyllhundarna ligga under bordet.
MARTEN. Vad pratar du? Du må väl
begripa, att
jag talar om deras fall i andlig mening.
ERIK.
I andlig mening. Jaså. Men; oss emellan sagt, är jag
inte rätt på det [-klara med, om-]
{+kommer sig, att+} det ej
är vi, som
äro andligen fallna, när vi mistat sans och vett under ruset. Icke var jag andelig, när jag
slogs som besatt. Icke var du det
heller, när du samma afton låg i
landsvägsdiket och
svor, så {+underligt, då jag i förrgår kom hem med jul-
brännvinet. — »Ska pappa supa allt det där?» — frå-
gade hon. — »Nej jag ska nog bjuda åt andra även,
och+} du
höll på
att skrämma slag
på
gamla skräddarmor, som
råkade gå förbi.
MARTEN. Det där är
bara svaghetssynder. Därigenom hållas vi hårt vid ödmjukheten.
ERIK. Och ännu hårdare vid flaskan.
MÅRTEN. Hör du, Erik, du må nu väl aldrig blivit besmittad av nykterhetspredikanterna! Ta dig i
akt! Få nykteristerna ett finger, ta de snart handen med, ja, hela människan. De
äro riktigt inpiskat besvärliga, de där vattnmänniskorna.
ERIK.
Men mera penningar ha de i
behåll än vi. Tänk på [-Anders i Nyåkern, han, som förut var en riktig fyllbult. Nu har han i tre års tid varit helnykterist,-]
{+nyåret+} och {+hålla nykterhetsföredrag, har jag hört.
MARTEN. Visst är+} det
liar han ej orsak
att
ångra.
MÅRTEN. Huru så?
ERIK.
Jo, du ska’ få höra! I höstas vek jag in
dit engång, när jag for till staderi. Men när jag stan-
nade hästen utanför grinden, var det nära på
att jag trodde mig ha kört vilse. I stället för det slarviga ledet och gärdesgården,. var
där ordentlig grind med
stenstolpar och [-spolplank. Stugan var brädfodrad och rödmålad med vita knutar. Anders koin just ur stallet, ledande en duktig, välfödd häst, och därinne satt hustrun vid vävstolen, medan barnen i goda, ordentliga kläder lekte på stugugolvet. — »Här-]
{+oss bättre bönder. Men tiderna förändras!
M ÅRTEN. Det+} är
allt så förändrat», utbrast jag helt häpen. — »Ja, ser du», sade Anders, och såg helt lycklig ut, — »det kommer sig därav att jag är
nykter nu. Förr satte jag alla penningar jag kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
