- Project Runeberg -  F. S. N.:s Dialoger / VI. Nyårsaftonen - Det blåa bandet /
12

[MARC] [MARC] Author: Rosa Invenius, Selma Abrahamsson, Maria Nyström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

John: Godafton härinne! Vet ni, att vi haft riktigt
roligt på nykterhetsmötet. En lärarinna från Helsingfors var
där, och nu vill jag aldrig mera smaka på öl och vin eller
andra starka d^cker. Huu då!

Konrad: Hå hå, hur du nu skryter!. Vad „huar“ du
dig för?

John: Jo, nu har jag med egna ögon sett hur mycket

gift eller alkohol det kan finnas i en liten droppe öl eller vin.

Elna: Allt ska’ man höra! Hur såg du det?

Axel: Låt mig berätta! Vet ni, lärarinnan hällde först
litet öl i en glasflaska med ett långt rör. Sedan höll hon
den över en spritlampa. Om en stund började ölet koka och
ångan kom ut ur röret. Då tog hon en tändsticka, tände den
och förde den till ångan, som då fattade eld och brann med
en stor blå låga. Det var alkoholen i ölet som brann. På
samma sätt gjorde hon med vinet, som brann ännu längre
stund än ölet, fast det endast var ett halvt spetsglas. — Och
sådant tro människorna att är hälsosamt!

Anna: Fy då! Jag tycker man skulle bli riktigt
uppbränd invärtes att dricka sådant.

Konrad: Inte är det väl så farligt bara man dricker litet.

Anna: Litet! Hör nu på honom! Förstod du ej vad
John iust berättade? Hör nu riktigt, på herr Dummerjöns,
så skall jag säga det en gång till: (Långsamt och med hög
röst) I helt litet öl och vin finnes så mycket alkohol, att
det skadar och förgiftar den som förtär det

Konrad: O, du visaste bland alla flickor! — En liten

tår på tand är bra ibland skall jag säga dig.

Oskar: Nog är det klokare ändå att låta bli. — Men

varför ha ni blåa band?

John: Det är våra nykterhetsmärken. Blått är
tiohe-tens färg. Vi vilja vara trogna mot vårt fosterland, så att
vi ej förstöra våra krafter och arbetsförmåga genom att
förtära rusdrycker.

Anna: Vi vilja även vara trogna mot vårt hem, så att

vi så mycket som vi nånsin kunna, vakta det att ej rusdryc
kerna, vilka gjort så många hem olyckliga, må slippa in.

Axel: Så vilja vi även vara trogna i „Hoppets härs“

förbund. Må ingen, ingen av oss svika!

Oskar: Det där har jag lust att vara med om. Men

ska’ vi inte läsa nu?

Borstaii-Jonas(inkommer bärande borstar och
blanksmörjs-burkar; litet svart om näsa och fingrarna). Go-afton, go-afton!
Här ä’ ju en hel hop gossar och flickor. Trevligt att se er!
(Med hög röst.) Får de lov att vara blanka stövlar, kängor
och pjexor? På en minut lagar jag dem så blanka att de
skina som solen. Det kostar bara 10 penni, men prutas till
5 penni.

Elsa: Vad ä’ du för en?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:43:56 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fsndialog/6/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free