- Project Runeberg -  Fänrik Ståls sägner. Med teckningar af A. Malmström /
9

(1886) [MARC] Author: Johan Ludvig Runeberg With: August Malmström - Tema: War, Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fänrik Stål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

<smalW. MEYER, X. A., xyl.</smal
W. MEYER, X. A., xyl.
        
        

Fänrik Stål.

Till flydda tider återgår
min tanke än så gerna.
Mig vinkar från förflutna år
så mången vänlig stjerna.
Välan, hvem följer nu mitt tåg
till Näsijärvis dunkla våg?

Jag lärde känna der en man,
soldat för länge sedan;
nu egde fänriks titel han,
men lyckan var i nedan.
Gud vet det, hur han kom en dag
att bo i samma gård som jag.

Jag såg mig då som en person
med få, ja inga brister.
Jag var student, på kondition,
och kallades magister;
mitt »mensa» gaf mig öfverflöd,
den gamle åt på nåd sitt bröd.

Jag rökte »Gefle vapen» jag
och hade sjöskumspipa;
den gamle skar af blad sitt slag,
då han ej var i knipa.
I sådant fall blef mossa blott
hans nötta masurhufvuds lott.

O tid af guld, o lif blott tändt
för nöjet och behagen,
då man är ung och är student
och har fullt upp för dagen
och ingen annan sorg försökt,
än att mustaschen växer trögt!

Hvad visste jag af andras nöd,
jag blott min glädje kände;
min arm var stark, min kind var röd,
och alla pulsar brände.
Jag var så yr, jag var så ung,
och stolt som jag var ingen kung.

Men fänrik Stål satt utan knot
förgäten i sin koja;
han sög sin rök, han knöt sin not
och lät oss andra stoja.
Vasserra, mot en sådan en
hvad man sig tyckte vara re’n!

Det var min höga lust att se
den kantiga figuren,
hans styfva skick, hans anlete,
hans rock, så ovant skuren,
hans örnenäsa mest ändå
med brillor utan skalmar på.













<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:14:17 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fstal83/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free