- Project Runeberg -  Fänrik Ståls sägner. Med teckningar af A. Malmström /
79

(1886) [MARC] Author: Johan Ludvig Runeberg With: August Malmström - Tema: War, Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Döbeln vid Juutas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Och Lappos hjelte log och räckte handen
åt mannen från den tappre Armfelts dar.
Så red han hän och kom till ån, till stranden,
der Gyllenbögels frikår uppstäld var.
Der stod en yngling, nyss från plogen tagen;
genralen såg de bleka anletsdragen,
höll in sin häst och röt med vredgad ton:
»Hvem är du, bonde? Säg, hvad gäller nöden?
Har du ej lärt dig än förakta döden;
din kind är hvit som snö, är du pultron?»

Men ynglingen steg fram och höjde armen
och ref sin slitna gråa tröja opp.
Då lyste fram ett blottadt sår ur barmen,
och frisk en ström af blod i dagen lopp.
»Det fick jag, herr genral, här nyss i striden.
Jag blödt kanske för mycket under tiden,
och derför har min kind ej rodnad mer;
dock kan jag än de tappres antal öka,
jag låg väl fallen, men låt mig försöka,
jag har fått kraft på nytt, sen jag såg er!»

Då bröt en tår ur Döbelns stolta öga:
»Välan då, ädla folk, till strid, till slag!
Jag har sett nog, att tveka båtar föga,
vår kamp blir skön, i dag är Döbelns dag.
Spräng af, herr adjutant, vår skörd är mogen;
befall på höjd, på slätt, längst bort i skogen,
vår hela front, att den sig framåt rör.
Ej här, der borta må vi pröfva svärden:
med dessa trupper kan man trotsa verlden,
man väntar ej med dem attack, man gör.»

Längs linjen hördes snart ett jubel skalla:
»Framåt, framåt, till seger eller död!»
En åska var, Standar, din röst för alla,
och gamle Nord slog trumman, att det ljöd,
och ynglingen, med barmen sönderskjuten,
gick fram på slätten, med hans blod begjuten,
och främst red Döbeln sjelf med draget svärd.
Och innan qvällen hann sin skugga sända,
var ryska styrkan kastad öfver ända,
och räddad Adlercreutz, och fri hans färd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:14:17 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fstal83/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free