Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så skriver endast den, vars rike icke är av denna
världen, klättrarnas och lycksökarnas värld, och som
vet vad det kostar att triumfera över ett oblitt öde.
Att kommentera detta brev skulle vara att förstöra
det. Hade Dan Andersson följt med strömmen,
hade han kanske gjort en sparsam lycka.
Han hade tillräckligt mycken talang för att kunna
litet av varje. Men det var just denna talang,
medelmåttornas vanliga fortskaffningsmedel, som
han inte ville använda. I D avid Ramms arv talar han
humoristiskt om Davids besök på tidningsredaktionerna
i Stoc kholm. Han lyckas inte få någon anställning.
»Däremot sade honom redaktörerna på
ett par smärre dagliga tidningar att han vore välkommen
med litterära bidrag, his torier ur vildmarkslivet,
så vilda som möjligt uttryckte en herre sig.
Vildmarksnovellerna hade kommit på modet, poeterna
voro vildmarkspoeter». Hade han, den verklige
vildmarkspoeten, som luktat och smakat skogarnas
liv, fortsatt i ge nren, hade det kanske gått
honom bättre, men han gick bort och s krev om inre
livskriser, som han själv utkämpat. I en tid, då
konsten i överensstämmelse med den allmänna
smakriktningen — biografsmaken — syftar mot
yttre effekt och då själva de religiösa omvändelserna
gå i s ensationens tecken — se här kommer
jag med min nya tro, vad tycks? — är det ganska
trösterikt att finna en författare, som går ut från
sin egen värld och in i s in egen värld, den må vara
förlagd till ödemarken eller studerkammaren på
vinden och ger katten vad publiken vill köpa och
förläggarna sälja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
