- Project Runeberg -  Dan Andersson. En minnesteckning /
61

(1922) [MARC] Author: Torsten Fogelqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hävelse stretat och knogat sig igenom det hårda
livet, känner man igen Kipling, författaren till Tomlinson,
beundraren av fattig, syndig vilja och gärning
och föraktaren av allt det inlärda vett- och
dygdebagaget. Ett liknande med Kiplingmentalititen
besläktat motiv kommer också fram i dikterna
Angelika, där det är ett fattigt syndigt jordiskt kärlekspar
som står i det förlorade paradisets nakna
kostym inför Vår Herres tron, samt i »En tröstesam
visa till idealisten och läraren Angelman», som
med en tom literbutelj, en krans av konstgjorda
rosor och en sprucken vädersäck av vackra föresatser
och granna ord befinner sig i samma förödmjukande
predikament. Situationen i fråga dyker ständigt
upp för Dan Andersson. Och sens moralen av
liknande situationer påminner icke bara om Kipling,
den påträffas också hos Karlfeldt i hans Epistel till
Sabbacus (»de mosigt överfeta och dästa själars här»,
»till märgen ömkligt nakna inför Herran») och hans
målarvisa i diktcykeln Den yttersta domen (»en kludd
och strunt på jorden, ett liljeträd i paradis»). Det
sociala innehållet i denna idékomplex är ingenting
annat än den kristna demokratismens och broderlighetens:
»Vi hava intet att berömma oss av inför
Gud». Men i »Gillet på vinden» har Dan Andersson
av detta sociala motiv gjort ett poetiskt och
metafysiskt. Det högsta, det ogripbara och ofattbara,
kärnan av all lyrik och all religion, det som är
»utanför alla hjärtan och en stjärnbana framför allt
vett», denna upplevelse faller aldrig blotta dygden,
förtjänsten, skickligheten, smaken, vettet till, utan
den är den rena människans privilegium, hennes,
som inte fått sin mottaglighet förvirrad och förslöad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:32:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ftdanander/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free