- Project Runeberg -  Förstudier till en roman /
17

(1896) [MARC] Author: Jerome K. Jerome
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 17 —

med dem. Mac-Shaughnassy fann, att de sågo
underliga ut, och var af den åsikten att de snart måste
spricka. Hvad mig beträffar kan jag blott säga att jag
icke önskar att någonsin mer få skåda ett folk af
kakerlackor, som ser så välmående ut. En af dem dog
verkligen den kvällen. Hon hade velat bege sig
undan med en oerhördt stor portion af giftet, och tre
eller fyra andra föllo öfver henne och bräkte henne
om lifvet.

Men så vidt jag kunde utforska saken, så blef
hon den enda, för hvilken det Mac-Shaughnassyska
receptet visade sig ödesdigert. De andra blef trinda
och feta af det, ja somliga fingo riktigt ståtliga former.
Ibland minskade vi visserligen deras antal medan
vi gåfvo dem det vanliga kackerlack-giftet till lifs. Men
genom Mac-Shaughnassys medel hade en så stor
mängd bosatt sig hos oss, att deras fullständiga
utrotande var otänkbart.

Under den sista tiden har jag inte hört talas om
Mac-Shaughnassys tant. Antagligen har en af hennes
bästa vänner fått reda på hennes adress och farit dit
och mördat henne. Om så är fallet, skulle jag vilja
här uttala min tacksamhet mot honom.

Jag försökte nyligen att kurera Mac-Shaughnassy
från hans fatala passion att alltid utdela råd. Jag
berättade nämligen för honom den mycket sorgliga
historia, som en herre, hvilken jag råkade i en
amerikansk järnvägskupé, berättat för mig. Jag reste mellan
Buffalo och New-York, då jag plötsligen fick idén, att
jag kunde göra resan intressantare genom att iAlbany
öfverge tåget och fortsätta resan på floden. Men jag
visste inte när båtarna afgingo och hade inte med mig
någon resehandbok. Därför tittade jag efter någon
som kunde lämna mig upplysning. En äldre herre
med vänligt utseende satt midt emot mig och läste i
en bok, hvars band tycktes mig se uppmuntrande ut.
Han såg intelligent ut och därför tilltalade jag honom:

2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:32:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fter/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free