- Project Runeberg -  Förstudier till en roman /
29

(1896) [MARC] Author: Jerome K. Jerome
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

29 -

jag i »Handelstidningen», att en af nutidens
märkvärdigaste företeelser i Nya England vore den förvånande
prisstegringen på hoteller och värdshus. På torsdagen
säg jag i förteckningen på tvångs-auktioner ej mindre
än fyra tvättanstalter uppförda. Bladet tillfogade som
förklaring, att den amerikanska tvättindustrien låge i
sina sista andedrag till följd af att den dukade under i
konkurrensen med kinesiska tvättare. Jag gick ut och
drack mig full.

»Lifvet blef en förbannelse för mig. Dagarne
igenom tänkte jag på Josiah, och om nätterna drömde
jag om honom. Tydligen hade jag, icke nöjd med
att hafva varit orsaken till hans husliga olyckor, också
beröfvat honom existensmedlen och gjort den gamla
hyggliga sjömannens ädelmod värdelöst. Jag såg i mig
själf endast den illvilliga fienden, som ihärdigt förföljde
denna enfaldiga, men hyggliga karl, för att bringa elände
öfver honom.

»Emellertid förgick tiden. Jag hörde ingenting mer
hvarken från eller om Josiah, och slutligen kände jag
mig befriad från denna börda.

»Ändtligen efter fem års förlopp kom han igen.

»Han kom bakom mig, just som jag skulle låsa
upp dörren. Jag kände en osäker hand lägga sig på
min arm. Natten var mörk, men en gaslyktas ljus
visade mig hans ansikte, och jag igenkände det, trots
röda fläckar och rinnande ögon. Jag tog honom
omildt i armen och skuffade honom hastigt in i
korridoren och sedan in i mitt rum.

»’Sätt er’, dundrade jag till honom, ’och berätta
mig genast det värsta!’

»Han ville just sätta sig ned på sin älsklingsstol,
men jag kände, att om jag för tredje gången finge se
honom tillsammans med denna stol, skulle det ske
någon olycka. Så drog jag hastigt stolen undan honom,
så att han satte sig på golfvet och utbröt i tårar. Jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:32:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fter/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free